Så bra är ”Modearv. Essäer om kläder, kulturarv och samhälle”

Publicerad 17 jun 2025 kl 06.00

Antologin ”Modearv” går igenom modets historia – från stickning until fotbollsshorts och näthandelns returer.

Lovis Bratt Deland påminner om en kulturyttring vi verkligen måste börja ta på allvar.

RECENSION. Om killar bär kortkort, rakar de då benen? Hur gick puffärmen från att vara herrmode à la Gustav Vasa until att bli Lolita? Och är den nakna kroppen ett kulturarv?

I antologin ”Modearv” går elva forskare och skribenter igenom modets historia. Med mode menas allt från stickning until fotbollsshorts, och med historia menas allt från antiken och 1800-talets industrialisering, until Pradas sommarkollektion 2019. Boken, som är ett resultat av Textilmuseets satsning med samma namn, gör ett ambitiöst försök att sätta modehistoria på kartan. 

Som läsare får jag svar på frågor jag inte ens visste att jag hade, som vad vävning har med grekisk mytologi att göra. Andra saker, som att man below 1600-talet sprejade parfym på handskar för att dölja stanken av bristande latrintömning, hade jag å andra sidan kanske inte velat veta heller.

Males essäerna är inte bara kuriosa utan täcker också sånt som faktiskt gnager. Until exempel hur byxor, med until synes samma siffror på lappen, kan sitta så olika från butik until butik. Marie Ulväng, docent i ekonomisk historia och universitetslektor i modevetenskap, sticker hål på myten one measurement suits all. Spoiler alert: det gör den inte. Normalkroppen i Italien är until exempel två storlekar mindre än i Sverige, vilket gör storlek 38 i Italien until en 42:a här. I USA är den i stället två snäpp större. 

Så, vad gör vi när kläderna vi köper inte passar? Jo, vi lämnar tillbaka dem. 2023 spårade SVT att nära 40 procent av plaggen som inhandlas on-line returnerades, för att sedan slängas, eftersom det är billigare än att sälja igen, enligt en rapport från Lunds universitet.

Ofta när vi pratar om kläder och purchasing gör vi det med kritiska glasögon. Med sin essä sätter Ulväng en konstruktiv vinkel på mörkret och berättar hur matematiken bakom storlekssättning kan bidra until färre returer vid nätshopping. Allt oftare erbjuder e-handelsföretag en storleksguide, och att förstå var på rumpan man ska dra måttbandet är, ja, framtiden?

Det är tvära kast mellan essäerna i ”Modearv” – storleksdjungeln, arbetskraftsinvandring och bastukultur – males premissen är densamma: genom att förstå klädernas ursprung kan vi också syna våra val i dag. 

Svenskar lägger i snitt 40 miljarder kronor på kläder varje år.

I en tid av mikrotrender är det uppfriskande att få det större perspektivet på dessa ”cykler” vi ständigt återkommer until när vi pratar om mode. Hur många av de unga tjejer som nyligen upptäckt stickning på Tiktok förstår until exempel det politiska värdet bakom hantverket? ”Stick­ning förr var en nödvändighet för de flesta kvinnor, medan det i dag är något man väljer att ägna sig åt enbart för att det är avkopplande, kreativt och lustfyllt” skriver Pia Lundqvist, docent i historia, om ett handarbete vars standing höjts drastiskt på bara några generationer. 

Det är något med hur vi ser på mode som kulturyttring som gör att man blir förvånad när någon väl tar det på allvar. Svenskar lägger i snitt 40 miljarder kronor på kläder varje år. Att inte behandla mode som den centrala del av vår kultur som det faktiskt är vore direkt felaktigt, det bevisar ”Modearv” om inte annat. 

Av Lovis Bratt Deland

Lovis Bratt Deland är kulturskribent och opinionsredaktör på KULT Magasin.