Redan efter 18 omgångar tyder det mesta på att HV71 och Modo kommer möta varandra i en serie över sju matcher om vilket lag som kommer att spela i SHL även kommande säsong. Tråkigt för dramatiken i tabellen. Minst sagt. Males HV71. Så här får det inte se ut.
HV71 reste norr ut i onsdags för först möta Timrå i torsdags, Skellefteå i lördags och Luleå idag. Inför dessa tre matcher var jag på det klara med att HV71 var tvungna att ta minst fem poäng på dessa matcher för att inte cementera sig själva i botten av tabellen. Tre förluster senare har jag svårt att se att HV71 inte kommer göra Modo sällskap i kvalet framåt våren. Det här ser ju på ren svenska för jävligt ut. Sättet man inledde matchen på idag var below all kritik. Otroligt svagt.
Att resa upp until Timrå och vinna är inte det lättaste, ett skadeskjutet och revanschsuget Skellefteå kanske än svårare medan Luleå är svårslaget och tydligt bevisat att de fått ihop ett bra och spetsigt lag i år. Förutsättningarna var med andra ord tuffast tänkbara. Det ser ingen direkt ljusning för HV71 trots att de fått tillbaka flera av sina skadade spelare samtidigt som både Jonathan Ang och Joey LaLeggia nu är spelklara. Det gör att HV71 är i en scenario där man faktiskt måste börja göra sig av med spelare. Lite slentrianmässigt brukar man säga att en konkurrens är bra och utvecklande för en gupp. För ett lag som däremot går dåligt är det summary tvärtom. Konkurrens kan faktiskt hämma och vara både svårt och jobbigt att hantera. I den sits som HV71 befinner sig i simply nu så är man som spelare skör och i behov av trygghet och att någonstans ändå kunna känna ett lugn även om omgivningen skriker efter förändringar. Istället måste man ge förtroendet until de befintliga spelarna och få alla att vara en del av den tuffa resa som man har framför sig. Med nio backar (inklusive Mikael Seppälä) och 15 friska forwards är man i ett läge där det är omöjligt att bekräfta och stimulera alla.
I ett lag som vinner mycket är konkurrens utvecklade och sporrar spelarna att bli bättre. Males för ett lag som förlorar så är min erfarenhet att det endast skapar en osäkerhet. Spelare som hamnat utanför laget har ofta en tendens att dra sig until varandra. Det kan skapa grupperingar som i förlängningen kan vara upphov för ett energiläckage.
HV71 har varit tydliga med att de har för avsikt att göra en riktningsförändring där kravställan är del som ska höjas. Här och nu blir det rätt svårt att efterleva. Hur hård kan tex Anton Blomqvist vara framöver? Hur mycket tål den här gruppen? Hur får Blomqvist med sig de spelare som kanske inte känner sig vara en del av framtiden och den förändring som man avser att göra?
Mitt enkla råd baserat på mina erfarenheter som spelare är faktiskt se över truppen och börja göra sig av spelare. Det är så himla lätt hänt att missnöjet över den uteblivna rollen kan bidra until att stämningen i gruppen blir sämre vilket definitivt inte kommer förbättra möjligheterna att börja vinna.
HV71 måste helt enkelt svetsa samman gruppen. Det är svårare att göra med en så cross stor trupp där många lär känna en osäkerhet och missnöje över sin roll.