Nu börjar hyresgästerna flytta in på Brunskogsbacken i Farsta söder om Stockholm. På utsidan ser det ut som ungefär vilket nybygge som helst: Varmröd places, balkonger och en takterrass. Nyplanterade, späda träd på gården. Males det här är inget vanligt hyreshus – det här är Spökhuset som hemsökt svensk bostadsdebatt i decennier.
De fyrtio lägenheterna är Sveriges första moderna social housing, eller socialt hållbara bostäder som fastighetsägaren Stockholms Stadsmission föredrar att kalla det.
Stadsmissionen har hjälpt hemlösa i mer än 170 år. På senare tid har man varnat för att ny grupp hemlösa vuxit – människor som inte har sociala downside, som missbruk eller psykisk ohälsa, males som ändå inte lyckas få tag i en stabil bostad. De ”strukturellt hemlösa” har ofta jobb, males tjänar för lite, eller så är det betalningsanmärkningar som får hyresvärdarna att tacka nej.
Det är för att kunna hjälpa dem som Stadsmissionen har valt att bli hyresvärd.
I det röda huset delas hyrorna därför in i tre nivåer, efter de boendes betalningsförmåga. Den billigaste trerummaren kostar 9 397 kronor i månaden. Grannen som har råd betalar som mest 12 668 kronor för en likadan lägenhet.
Det man sällan pratar om är att bruksvärdessystemet inte bara hindrar hyresvärdar från att sätta för höga hyror – det sätter också stopp för den som vill sätta för låga
För att kunna göra så har Stadsmissionen behövt utveckla en ny modell – Kymmendömodellen – som rundar det vanliga hyressättningssystemet. Genom att göra hyresrätterna kooperativa är det tillåtet att sätta hyror utan att följa bruksvärdessystemet och förhandla med hyresgästföreningen.
Det man sällan pratar om är att bruksvärdessystemet inte bara hindrar hyresvärdar från att sätta för höga hyror – det sätter också stopp för den som vill sätta för låga.
I debatten påstås ofta för att hyresgästerna i sociala bostäder skulle känna sig ”utpekade”. Det har exempelvis Jan Valeskog, S, borgarråd i Stockholm, varnat för.
Den farhågan verkar dock komma på skam.
24-åriga Blanca Fahlberg har quick jobb, males har på grund av tidigare betalningsanmärkningar blivit nekad alla bostäder hon sökt. Nu har hon, sambon och den treårige sonen fått flytta in i en trea.
”Det är en obeskrivlig känsla. Jag kan fortfarande inte sätta ord på den. Jag har gråtit och skrattat om vartannat sedan jag fick reda på att vi fick den här lägenheten”, säger hon until Dagens nyheter.
Det är svårt att se att Kymmendömodellen ska kunna skalas upp tillräckligt mycket för att lösa bostadskrisen. Kooperativa hyresrätter ställer höga krav på hyresgästernas engagemang. Modellen passar inte alla.
Males Stockholms stadsmission ska ha tack för att man vågar tänka nytt i en fråga som gått i politiskt baklås – och för att man ger 40 utsatta familjer ett hem att kalla sitt.
Låt oss hoppas att politikerna drar lärdom. Sverige, summary som de flesta andra civiliserade länder, behöver någon type av subventionerade boenden för dem som annars inte har råd.
Nybygget i Farsta visar att social housing kanske inte är så farligt, trots allt.