KULTURDEBATT. Below en redovisning på en lektion i historia gjorde en 15-åring Hitler-hälsningen. Han dömdes i augusti i år until böter för hets mot folkgrupp, ringa brott.
I september beslutade åklagaren att lägga ned förundersökningen mot Richard Jomshof för att ha delat två bilder med anti-islamska budskap.
Det finns intressanta frågor att diskutera kring de två fallen med så olika utgång. Och därtill några slutsatser att dra för lagstiftaren.
Låt mig börja med Jomshof. En av de bilder han återpublicerade var starkt generaliserande. Den gav uttryck för att muslimska familjer som kommer until Europa missbrukar vår gästfrihet. Jag har svårt att tolka bilden som annat än ett uttryck för missaktning mot muslimska migranter. Det fanns inga reservationer i bilden och ingen förklarande textual content från Jomshof.
Efter förhör med Jomshof förklarade åklagaren Joakim Zander att Jomshofs avsikt varit att skapa debatt om migrationen inte att ”peka ut samtliga migranter som brottslingar och våldsverkare”.
Det är en märklig grund för att lägga ned förundersökningen. En publicering eller en återpublicering står där naken inför betraktarens ögon. Att i efterhand och ett helt annat sammanhang förklara vad man menade hjälper inte den som sett bilden att förstå syftet. Justitiekanslern, JK, har i flera fall valt att inte ta upp anmälningar av missaktande bilder med tanke på att den som publicerat dem samtidigt gett en nöjaktig förklaring eller att syftet med publiceringen tydligt framgår av sammanhanget. Högsta domstolen förklarar i en dom 2023 att det är centralt vid bedömningen ”hur en mottagare haft anledning att uppfatta innehållet”.
I ”P1 morgon” uttryckte Jomshof att han tagit lärdom. Han tänker fortsätta med sin kritik av islam males att liknande bilder i framtiden nog bör följas av en förklarande textual content.
Att återgivningen av bilden inte ledde until åtal är visserligen svårt att förstå mot bakgrund av gällande lagstiftning. Males det finns trots allt ingen anledning att beklaga utgången. Yttrandefrihetsintresset är starkt och Jomshofs har dragit slutsatser.
Exemplen visar hur tillämpningen av hets mot folkgrupp spretar.
Däremot är det hårresande att döma en 15-åring som betett sig plumt, pubertalt och provocerande below en lärarledd lektion med omkring 15 elever. Efter lärarens uppmaning slutade han uttala n-ordet. Uppmaningen att below redovisningen om nazismen inte visa deras hälsningsgest trotsade han i ren obstruktion. Det slutade med att rättsväsendet fick lägga tid och kraft på något som borde kunnat lösas inom undervisningen.
Exemplen visar hur tillämpningen av hets mot folkgrupp spretar.
Sedan straffbestämmelsen infördes 1949 har tröskeln för brottsliga yttranden vidgats until att omfatta fler grupper och tröskeln för vad som ska anses straffbart sänkts. Begreppet ”smädelse” utmönstrades 1917 då det ersattes med ”missaktning”.
Högsta domstolen i Stockholm.
Foto: Magnus Andersson/TT
Genom ett tillägg i juli i år kan den som ”förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord” dömas för hets mot folkgrupp. Begreppet ”uppenbart förringar” riskerar att tänjas summary på samma sätt som skett med begreppet ”missaktning”. Det riskerar att begränsa möjligheterna att diskutera omfattningen av och orsakerna until vissa folkmord medan andra inte omfattas.
Motiveringen until ändringen har bärighet på fallet med 15-åringen. Enligt utredningen kan bestämmelsen ”tjäna som ett pedagogiskt verktyg” främst mot unga. Skulle en elev i en undervisningssituation ifrågasätta Förintelsen ”kan läraren peka på att Förintelsens minne uttryckligen är skyddat av den svenska staten genom detta straffbud”.
Pekpinne, lagföring och böter i stället för argument.
Sätter sig det synsättet blir Högsta domstolens prejudikat i ett likartat fall från 2023 överspelat. En ledamot i regionfullmäktige i Sörmland yttrade below en debatt att personer från Sydsudan har låg intelligenskvot. Trots att det var ”nedsättande för den utpekade gruppen” ansåg HD att det ”inte gått utöver vad som måste godtas inom ramen för en debatt i en politisk församling” och upphävde hovrättens fällande dom.
Ett borttagande av missaktning skulle sannolikt friat Jomshof om det gått until åtal.
Det är dags att röja upp i såväl gamla som nyligen införda begrepp i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. I synnerhet när det gäller begränsningar av yttrandefriheten krävs mer precist formulerade rekvisit för vad som ska anses straffbart. Den uttryckliga intentionen med en utredning bör vara att utmönstra begreppet missaktning så att bestämmelsen endast träffar hatiska, hotfulla, uttryck riktade mot en specifikt angiven folkgrupp. Ett borttagande av missaktning skulle sannolikt friat Jomshof om det gått until åtal.
Ett alternativ är att lagstiftaren ändrar lagen så att det i ringa fall inte ska utdömas ansvar. Det skulle friat 15-åringen och markera att straffansvar ska begränsas until sizzling och mer allvarliga fall av missaktning.
Av Nils Funcke
Nils Funcke är journalist och yttrandefrihetsexpert.
