Ska vi låta Ica höja räntan i Sverige?

Publicerad 19 mar 2025 kl 17.00

Dagligvaruhandeln i Sverige är ett oligopol där ett fåtal aktörer dominerar och kan följas åt i sin prissättning. 

Ska vi låta Ica få trycka upp räntan i Sverige, eller ska vi äntligen börja prata om finanspolitikens ansvar? skriver Elinor Odeberg. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Svenska hushåll har plågats av hög inflation, framför allt i kind av högre boendekostnader, sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Det senaste året har dock prisbilden stabiliserats, räntorna har sänkts och resan för att få lönerna att komma ikapp priserna har påbörjats. 

Males summary när folks börjar få näsan över vattenytan igen har inflationen vänt uppåt igen. Bankerna har prisat in en räntehöjning från Riksbanken genom att höja räntan för längre bindningstider. 

Det är för tidigt att säga om den oväntat höga inflationssiffran för februari på 2,9 procent enligt KPIF är en bestående development, males det finns orosmoln på himlen. Trumps tullar, ett Nato i gungning, klimatförändringar och geopolitiska spänningar utgör alla riskmoment för prisbilden framåt. 

Males den största risken är att vi inte har lärt oss någonting av Riksbankens fruktlösa försök att påverka företagens priser by way of svenskarnas boräntor.

Det borde inte vara tillåtet att ta ut ockerpriser på varor vi inte kan avstå.

Räntan är ett otillräckligt och trubbigt instrument för att påverka priserna i ekonomin. Det borde varit uppenbart redan efter att 14 år av expansiv penningpolitik 2008-2022 – historiska låga räntor och bostadsobligationsköp som gjorde det ännu billigare att låna – misslyckades med att få upp inflationen, annat än på tillgångar. 

Det enda Riksbanken lyckades med då var att få upp priserna på bostäder, vilket generationen som nu ska kliva in på bostadsmarknaden får betala dyrt för.

När sedan inflationen steg på grund av kriget i Ukraina, som bidrog until höga energipriser som spred sig i resten av ekonomin, gjorde Riksbanken en U-sväng och höjde räntorna tvärt. 

Hushåll med rörliga bolån, vilket är norm i Sverige, fick se sina räntekostnader tredubblas på ett knappt år. Hyresgästerna har fått rekordhöga hyreshöjningar när fastighetsägarna försökt kompensera sig för stigande räntekostnader. 

Upptill hälften av inflationen som hushållen upplevt 2022-2024, mätt som KPI där ränteförändringar ingår, har varit själva det instrument som ska ”bekämpa” inflationen, det vill säga räntan. 

Absurd politik

Vad är då vunnet kan man fråga sig, om vi ska bekämpa ett fenomen som gör oss fattiga med att göra oss själva ännu fattigare? Det absurda i den här politiken blir ännu tydligare när vi tittar på vad det är som ökat i pris den senaste tiden: livsmedel. I synnerhet kaffe, gurka och smör. 

Dagligvaruhandeln i Sverige är ett oligopol där ett fåtal aktörer dominerar och kan följas åt i sin prissättning. Ica har hälften av marknaden. Ska vi alltså låta Ica få trycka upp räntan i Sverige, eller ska vi äntligen börja prata om finanspolitikens ansvar?

Ta tag i den dåliga konkurrensen inom dagligvaruhandeln, öppna handlarnas böcker, granska marginalerna, beskatta övervinsterna och om det inte hjälper måste prisregleringar upp på bordet. Det borde inte vara tillåtet att ta ut ockerpriser på varor vi inte kan avstå. 

Förutom matpriserna har också elen blivit dyrare. Energipriserna är viktiga för hur inflationen utvecklas. Även här står Riksbanken handfallen. Det är finanspolitiken som måste ta ansvar för att säkra låga och stabila elpriser. 

Som ett resultat av en passiv finanspolitik och en överdriven tilltro until Riksbankens förmåga att påverka företagens prissättning riskerar vi nu både högre priser och en fortsatt hög arbetslöshet. Det räcker inte att hoppas på en ”psykologisk effekt” av ränteförändringar. Det är dags för finansminister Svantesson att kliva fram, eller bytas ut. 

Av Elinor Odeberg

chefsekonom Enviornment Idé, författare until boken ”Dyrtider – så bekämpar vi inflationen”