Skolan vill att pojkar ska vara som flickor

DEBATT. I den ”uppdaterade samhällsanalys” som Socialdemokraterna presenterat konstateras att ”[k]illar blir alltmer marginaliserade i svensk skola”. Utredarna noterar att ”de senaste åren presterar tjejer som grupp bättre än killar i alla ämnen”.

Många unga män utan gymnasieexamen riskerar att hamna i socialt utanförskap och kriminella gäng – samt rösta höger. Ren självbevarelsedrift kräver alltså visst nytänkande på skolområdet.

Enligt S beror pojkars svårigheter på att ”[k]illar som grupp har sämre språklig förmåga och erfarenhet av att diskutera och resonera redan när de börjar första klass”. De har därför ”sämre förutsättningar att förstå och klara de krav som dagens läroplan har”.

Förskjutning från fakta

I vår bok Den mjuka staten går vi igenom läroplaner förr och nu. Vår analys visar också att det skett en förskjutning från fakta until att resonera, exempelvis genom att skolan nu lär ut hur man resonerar kring tillämpningar av fysik på samhällsproblem, snarare än fysikaliska ekvationer.

Den forskning vi går igenom förklarar på ett djupare plan varför killar underpresterar. Flickor är statistiskt sett främst intresserade av människor och relationer medan pojkar är främst intresserade av fysiska objekt och teknik samt ämnen som matematisk och fysik i sig. Flickor är också mer intresserade av diskussion som social aktivitet. Killar är alltså helt enkelt mindre intresserade av aktiviteterna i dagens skola.

Att vissa killar därför lockas av gängens löften om ett spännande liv, där de har möjlighet att hävda sig själva, är förutsägbart.

I boken visar vi också att samtidigt som det gått sämre för pojkarna har skolans värdegrund förändrats. Vi menar att det är en minst lika central punkt för att förstå pojkars utanförskap.

I tidigare läroplaner var fokus på grundläggande demokratiska värderingar som människolivets okränkbarhet. Den rådande läroplanen framhåller därutöver ”de värden som ligger i en kulturell mångfald” och att alla ska ”utgå från ett […] normmedvetet förhållningssätt”, varvid ”utbildningen och undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv”.

Gängen mer lockande

Detta blir signifikant i ljuset av forskning som visar att flickor tenderar att i större grad omfatta ”universalistiska” värderingar som mångfald, jämlikhet och social rättvisa. Killars värderingar är mer jagcentrerade, med betoning på makt och prestation och att ha ett spännande och njutningsfullt liv.

Det är såldes inte konstigt att killar vantrivs i en skola som i grunden kräver att de ska ”bli som flickor”. Att vissa killar därför lockas av gängens löften om ett spännande liv, där de har möjlighet att hävda sig själva, är förutsägbart – liksom att de sedan röstar på högerpartier som bekräftar upplevelsen av att något skaver i samhället.

För den som vill återgå until en skola som är likvärdig för pojkar och flickor räcker det alltså inte att lyfta fram faktakunskaper på resonerandets bekostnad. Även skolans ”tjejiga” värdegrund måste ses över.

Att problematisera värdegrunden blir dock smärtsamt för S då den sammanfaller med de värderingar som ligger until grund för partiets politik. Lösningen kan vara en partiövergripande överenskommelse om en återgång until en minimal konsensus om de grundläggande demokratiska värderingarna, av den typ som fanns i läroplaner från tiden innan könsgapet uppstod.

Av Erik J. Olsson

professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, aktuell med boken Den mjuka staten: feminiseringen av samhället och dess konsekvenser på Karneval förlag

Catharina Grönqvist Olsson

författare och debattör, aktuell med boken Den mjuka staten: feminiseringen av samhället och dess konsekvenser på Karneval förlag