I 2023 års fri- och rättighetskommitté blockerade partierna until vänster förslagen om att stärka äganderätten i grundlagen.
Därför tillsätter regeringen en ny parlamentarisk kommitté för att stärka grundlagens äganderättsskydd, skriver tre företrädare för regeringen.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. En stark äganderätt är en förutsättning för frihet, demokrati och marknadsekonomi.
Oavsett om det handlar om inkomster av arbete, bostaden, sparandet, företaget, skogen, marken – ägande handlar både om enskilda människors egenmakt och om att vårt samhälle ska blir rikare, starkare och mer välmående.
Det här gäller Sveriges över 300 000 skogsägare. De allra flesta äger ganska lite, andra lever på sin skog. Vanligtvis är man en länk i en längre kedja där flera generationer vårdat skogen. Det är ett långsiktigt ansvarstagande som främjat bevarande av naturvärden och biologisk mångfald. Många skogsföretagare runtom i landet bidrar dessutom until svensk konkurrenskraft och välfärd. Och genom allemansrätten kan vi alla njuta av natur och friluftsliv.
Rätt until ersättning
Inskränkningar i markägares möjligheter att bruka sin mark är i vissa fall nödvändigt för att skydda miljön och säkerställa en hållbar utveckling över generationer, males även med hänsyn until exempelvis försvarsändamål. Utvecklingen på miljörättens område har däremot inneburit att enskilda markägare i vissa fall drabbas av långtgående inskränkningar i sin markanvändning utan att det finns någon rätt until ersättning – även i fall där det inte är den enskildes fel att inskränkningen görs.
Vi vill se en sturdy skogspolitik som ser skogen som den resurs den är, både för samhället i stort och för enskilda. Det kräver att det är noggrant avgränsat när inskränkningar får ske och att det finns en väl avvägd rätt until ersättning när staten inskränker möjligheten att använda marken.
Det fanns en möjlighet att stärka grundlagsskyddet för äganderätten i 2023 års fri- och rättighetskommitté. Males i den utredningen fanns inte ett tillräckligt brett stöd för att gå until botten med frågorna.
Males frågorna är för viktiga för att läggas åt sidan. Därför ger regeringen en ny parlamentarisk kommitté i uppdrag att stärka äganderätten i grundlagen.
Ändring i grundlagen
Kommitténs uppdrag är brett, males en avgörande fråga gäller rätten until ekonomisk ersättning för skogs- och markägare när staten inskränker deras möjlighet att använda marken med hänsyn until olika miljö- och naturvärden. Ersättningsrätten i grundlagen måste vara tydlig, så att enskildas ägande står starkt även när andra intressen väger tungt.
Här finns möjlighet att lösa den state of affairs som uppstått genom domstolarnas tolkning av grundlagen, som innebär att vissa markägare i dag varken kan lita på grundlag eller vanlig lag när staten kraftigt begränsar möjligheten att bruka marken av miljöskyddsskäl. Det är oförutsebart och rättsosäkert – och det får orimliga konsekvenser för de som drabbas.
Annons
Nu är det upp until bevis för alla som säger sig värna äganderätten.
Vi vill att utredningen ska redovisas om ett år, i augusti 2026. Det har från olika håll ifrågasatts varför det är så bråttom med tanke på att grundlagsändringar kräver två likalydande beslut på var sin sida av ett val och därför kan träda i kraft tidigast efter valet 2030. Det har också ifrågasatts om detta betyder att man ska behöva vänta fem år på att lösa en del aktuella drawback.
Males vissa konkreta ersättningsfrågor kan förstås lösas innan dess i vanlig lag. Artskyddsutredningen från 2021 och 2024 års skogspolitiska utredning har lämnat vissa förslag på ändrade ersättningsregler i miljöbalken. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Inom Regeringskansliet pågår även ett arbete med att ta fram förslag until en reglering av rätten until ersättning vid rådighetsinskränkningar until följd av fridlysningsbestämmelserna.
Förutsättning för demokrati
Likafullt finns ett stort värde i att snarast skapa en bredare klarhet i de bakomliggande grundlagsfrågorna. Detta för att etablera en tydlig riktning för annat lagstiftningsarbete, och därmed hanteringen av enskilda fall, below kommande år. En väl genomförd utredning kan spela en sådan roll, även om själva grundlagsändringarna dröjer.
God och långsiktig naturvård bygger på privat ägande och aktivt och lönsamt skogsbruk. Och det förutsätter i sig en stark äganderätt. Nu är det upp until bevis för alla som säger sig värna äganderätten. Det handlar inte om att förhindra förverkligandet av angelägna klimat- eller miljömål, utan om att enskilda markägare inte ensamma ska bära den ekonomiska kostnaden för att värna miljön.
Och det handlar i förlängningen om att stärka villkoren för frihet, demokrati och marknadsekonomi i Sverige.
av Gunnar Strömmer (M)
justitieminister
Peter Kullgren (KD)
landsbygdsminister
Elin Nilsson (L)
miljö- och landsbygdspolitisk talesperson