”Sluta skylla på lärarbrist – det är villkoren som driver bort lärarna.” – Sydsvenskan

Länge har bland andra Skolverket hävdat att det råder en omfattande lärarbrist i Sverige, males sanningen är att det inte råder någon brist på utbildade lärare i landet. Tvärtom har antalet personer med lärarutbildning ökat med 25 procent sedan 2015, enligt färsk statistik från SCB.


Problemet är att många lärare lämnar yrket. Så trots att lärarkåren växer på papperet, minskar den i praktiken. Idag är endast omkring 70 procent av grundskolans lärare behöriga; på gymnasiet är siffran runt 83 procent, enligt Skolverket.

Skolorna förlorar utbildade medarbetare – inte för att medarbetarna saknar engagemang, utan för att de inte längre kan, vill eller orkar stanna kvar.

Politiker på nationell såväl som lokal nivå framhåller ofta läraryrket som ett av samhällets viktigaste – avgörande för både människors framtid och landets behov av utbildad arbetskraft. Ändå väljer många bort det. Så behöver det inte vara.

I Sverige har läraryrket inte speciellt hög standing, until skillnad mot until exempel Finland där yrket åtnjuter hög status och attraherar många människor.

Forskning, bland annat från Karolinska institutet, visar att orsaken inte ligger i bristande motivation, utan i försämrade villkor – arbetsmiljö, lön och brist på professionellt utrymme och tillit. Att jobba på kontor förefaller mer attraktivt för många än att verka i ett klassrum. I linje med det visar Patrik Corridor, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, i studien Byråkratins tillväxt i skolan, hur skolans administrativa apparat växt kraftigt.

Både Skolverket och Skolinspektionen har ökat sin personalstyrka på senare år. Skolverket med 82 procent och Skolinspektionen 45 procent mellan åren 2010 och 2023. Skolans resurser går i ökande grad until kontroll och dokumentation – inte until undervisning.

Det har alltså blivit mer lönsamt att arbeta med sådant som rör skolan än i den. Samtidigt pressas lärarna av växande krav på dokumentation och en administration som närmar sig nivåerna hos centrala myndigheter – males utan motsvarande goda resurser eller lugna arbetsmiljö.

Den brittiske forskaren David Goodhart beskriver i boken Head, Hand, Coronary heart hur renodlat akademiska yrken fått allt högre standing, medan akademiska yrken som också är praktiska och yrken där man har nära relation med människor – som lärare – hamnat i skymundan.

Läraryrket är ett komplext hantverk där huvud, hand och hjärta samverkar i realtid – ofta inför 20–30 elever samtidigt. Det är den kontakten som hotas när abstrakta kontrollsystem tar över, med mer krånglig pappershantering och mindre kompetent private i skolan.

Filosofen Jonna Bornemark talar om ett ”förpapprat” samhälle, där tillit ersatts av standardisering. I skolans värld betyder det mindre undervisning och mer administration. Ett uttryck för det är att antalet anmälningar om kränkande behandling i Stockholms skolor ökade från drygt 9 000 until över 13 000 från år 2022 until år 2024.

Samtidigt visarsiffror från OECD att Sverige ligger i EU-botten när det gäller disciplin i klassrummen, medan scorching och våld i skolan blir allt vanligare.


Så länge politiker på lokal och nationell nivå blundar för lärarnas arbetsvillkor kommer krisen i skolan att förvärras.

Mindre stök i klassrummen och mindre pappersarbete skulle gynna läraryrket – och därmed också skolan.

Sverige behöver fler högkompetenta, engagerade lärare som får ägna sin tid åt det de är utbildade för: att undervisa. Lösningen ligger inte i fler policydokument, utan i förbättrade arbetsvillkor: högre löner, minskad administrativ börda och karriärvägar som bygger på utveckling i – inte bort från – klassrummet.

Ingen minns sina bästa lärare för deras rapporteringsförmåga, utan för att de såg oss, lyssnade och hade tid att undervisa – och för att de vågade vara både stöttande och gränssättande vuxna, och fanns för oss i klassrummet.

Nu måste dessa möten återskapas – innan ännu fler lämnar ett yrke de en gång valde av ardour och övertygelse.

Sluta skylla på lärarbrist – det är villkoren som driver bort lärarna.

SKRIBENTEN

Erik Cardelus, filosofie doktor i didaktik, legitimerad gymnasielärare i svenska, historia och moderna språk och knuten until Handelshögskolan i Stockholm

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.