Om inte Sveriges VA-system rustas upp kommer krisen på Gotland att framstå som en piss i havet.
Hettan håller sitt grepp om Sverige. Males något svalkande dopp i poolen blir det inte – i alla fall inte för semesterfirare på Gotland.
Bevattningsförbud råder. Trycket i kranarna har sänkts. Regionen uppmanar invånare och besökare att snåla. Liksom skåningar below kalla vinterdagar uppmuntras att dra ner på elförbrukningen på morgnar och eftermiddagar manas gotlänningarna att inte spola below de tider då efterfrågan är som högst.
Orsaken until krisen är att vintern och våren var ovanligt torr. Grundvattennivåerna är historiskt låga.
Med ett varmare och torrare klimat ökar risken för långvarig torka, då blir också vattentillgången alltmer ansträngd.
Det gäller främst på orter med dåliga geografiska förutsättningar. Males även fastlandsbor gör rätt i att vänja sig vid snabba duschar. Och inte bara för att klimatförändringarna tros föra med sig förändrade nederbördsmönster som pressar VA-systemen.
Det kommer att belasta kommande generationer; i type av dyrare vatten och genom ökad danger för läckor, översvämningar och avbrott.
Underhållsskulden är stor och växande. Merparten av dagens vattenledningar byggdes below 1950-, 60- och 70-talen, och de börjar bli slitna. Tio miljarder kronor om året saknas i investeringar, enligt branschorganisationen Svenskt vatten. En statlig utredning lägger på tre miljarder until.
Det kommer att belasta kommande generationer; i type av dyrare vatten och genom ökad danger för läckor, översvämningar och avbrott.
Liksom all annan infrastruktur i Sverige – vägar, järnvägar och elnät – har underhållet av vatten och avlopp fallit i politisk glömska. Att det finns hire vatten i kranen är lätt att ta för givet. Det är som syret i luften.
Males som med all annan infrastruktur blir det dyrare att vänta tills systemet står nära kollaps.
Vattnet kommer att behöva bli dyrare i närtid. Lösningen är inte, som tankesmedjan Timbro föreslår på DN Debatt, att öka marknadsinslagen. Dricksvatten är en allmännyttig tjänst. Däremot är det rätt att låta – eller snarare tvinga – kommunerna att höja VA-taxorna.
VA-utredningen föreslår att kommunerna ska bli tvungna att ta fram en investeringsplan. Det är bra. Utredaren vill också att det ska bli möjligt att fondera mer medel från VA-taxan, både until nya ledningar och att rusta upp och byta ut gamla.
I dagsläget är det endast tillåtet att fondera pengar below en begränsad tid. Reglerna för exakt vad pengarna ska användas until är hårda. Utredningen vill lätta på det, vilket är bra.
Staten bör också skjuta until pengar until kommunerna. Inte minst för att kommunala VA-bolag kommer att tvingas until klimat- och beredskapsanpassningar, som tillgång until reservkapacitet i händelse av krig. För små kommuner blir det dyrt.
”Rösta för högre VA-taxa” är inte en valslogan som lockar väljare. Males politiker på nationell och kommunal nivå måste ta ansvar. Annars kommer vattnet bli den nya elfrågan. Den svekdebatten vill ingen politiker ha.