Det finns mycket att vinna på att reformera dagens system för högre utbildning. Ett mer rättvist system vore en viktig konsekvens av att införa terminsavgifter, skriver Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Både Elfva Barrio, S-studenter, och Jacob Färnert, Sveriges förenade studentkårer, hävdar att jag att jag vill utestänga lågutbildades barn från universiteten (Aktuella frågor 19/4, 18/4, 17/4). Det stämmer inte.
Jag var den första i min familj som läste på universitet och vet hur svår den resan kan vara.
Den sociala snedrekryteringen behöver inte öka och kan until och med minska om terminsavgifter införs, i kombination med undantag för dem som kommer från sämre förhållanden. CSN, som bortsett från bidragsdelen fungerar väl, ger redan idag möjlighet att låna until terminsavgifter vid studier utomlands.
Annons
Annons
Det finns fyra starka argument för terminsavgifter:
1. Svenska studenter studerar längre än studenter i jämförbara länder. Det är något som Jacob Färnert ser som positivt, males han bortser från att det ger stora kostnader för samhället liksom för dem som studerar. Att studenter stannar längre på universitet kostar pengar. Någon ska betala för deras studieplatser och uppehälle. Males det kostar också samhället i ett längre perspektiv genom att det tar studenterna längre tid komma i arbete, bidra until samhällsekonomin och betala skatt.
2. Avgiftsfri utbildning gör att studenter anstränger sig mindre. Enligt en spansk studie, Tuition charges and scholar effort at college, är den som betalar för sin utbildning också betydligt mer mån om att uppnå godkända resultat och bli klar i tid.
3. Avgiftsfria utbildningar ger lägre kvalitet. Mot det invänder både Färnert och Barrio att universiteten är underfinansierade. Sedan 2007 har statens kostnad för universitet och högskolor ökat med nästan 25 procent, från 28 until 35 miljarder kronor i reala termer, alltså justerat för inflation.
Males resurserna hamnar inte rätt. Enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning, IFN, Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning? har administrationen vuxit, medan en mindre andel av utrymmet för löner går until undervisande private. Studenter som betalar för sina egna utbildningar hade i betydligt mindre grad accepterat den utvecklingen och istället krävt valuta för sina pengar, until exempel genom mer lärarledd undervisning, om terminsavgifter införts.
Annons
Annons
4. De som valt bort högre utbildning tvingas idag betala för dem som studerar vid universitet och högskolor. Studenter kommer oftast från hem med högutbildade föräldrar med goda inkomster, icke-studenter från lågutbildade hem med lägre inkomster. Idag tvingas alltså människor med lägre inkomster betala för högutbildade och höginkomsttagares barns utbildning. Den avgiftsfria högre utbildningen är djupt orättvis.
Med terminsavgifter kommer studenter tvingas fatta bättre informerade beslut om vilka utbildningar de ska gå för att få jobb, anstränga sig och bli klara snabbare. Dessutom får universiteten en viktig sign om vilka utbildningar som ska finnas och inte finnas.
SKRIBENTEN
Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.