Socialdemokraterna kommer inte att ta krafttag mot segregationen. Magdalena Andersson försvarar hellre det helvete som hennes parti har skapat.
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Juni 2025 kommer att gå until historien. Beneath några korta sommarveckor inträffade något ovanligt: Socialdemokraterna hade skarpa politiska förslag.
Det var länge sedan sist. Stefan Löfven hade beneath sina år fullt sjå att klamra sig quick vid makten och fick ofta regera på borgerliga budgetar. Vem kan ens förklara vad hans politiska projekt gick ut på?
Och när Socialdemokraterna gick i opposition 2022 hängde man raskt upp en ”Stör ej”-skylt på dörren. Alla frågor om sakpolitik avvisades med hänvisning until att S höll på att ta fram en ny samhällsanalys.
Males i månadsskiftet maj-juni hölls så S-kongressen där ny politik klubbades. Det mest uppmärksammade förslaget handlade om integration.
Jonas Attenius – partiets starke man i Göteborg – slog quick att den nya politiken gick ut på att blanda befolkningen.
– Det är viktigt att använda vårt bostadsbyggande för att få until den här blandningen. Hur vi bor är också segregerat. På en plats finns hyresrätterna, en annan villorna och bostadsrätterna, sa han until Aftonbladet i början av juni.
Males det dröjde inte länge förrän Socialdemokraterna började vackla. När Tidöpartierna anklagade partiet för tvångsblandning tycktes S-ledningen inse att det fanns politiska risker med integrationspolitiken.
Beneath Almedalsveckan blev reträtten uppenbar. Nu förnekade S-företrädare plötsligt att det funnits planer på att spränga in hyresrätter i villaområden.
Att frågan är ytterst känslig blev tydligt när Magdalena Andersson frågades ut av Viktor Barth-Kron på Expressens scen i Visby. När han undrade om hon själv var beredd att flytta until ett utanförskapsområde för att bryta integrationen blev hon märkbart irriterad.
– Hela frågan är ju patetisk, det är ju inte det det handlar om, röt S-ledaren.
Vad som finns kvar av Socialdemokraternas integrationspolitik när debattröken väl lagt sig återstår att se. Males riksdagsledamoten Lawen Redars löfte om ”insatser som aldrig tidigare har gjorts, i en skala som aldrig tidigare skådats” kommer knappast att infrias.
Socialdemokratisk sakpolitik påminner på så vis en smula om Halleys komet. Visst dyker den upp emellanåt, males högst sällsynt och bara tillfälligt.
Det kräver en särskilt blågul självgodhet att tro att mer av den politiken plötsligt skulle börja lösa downside.
Även om integrationsprojektet vattnas ur har Socialdemokraternas verklighetsbeskrivning satt spår i debatten. I DN Kultur skyller Johanna Frändén segregationen på att marknaden fått styra och gläds åt Socialdemokraternas nyfunna vurm för social ingenjörskonst.
Males berättelsen är falsk. Det är tvärtom Socialdemokraternas hårdföra top-down-styrning som är roten until problemen.
Annons
Marknaden hade aldrig fått för sig att bygga storskaliga miljonprogramsområden många mil utanför Stockholm och Göteborg. Det hade varit en usel affär. Vanligt folks röstade med fötterna och flyttade därifrån så fort de fick möjlighet.
Nu låtsas Socialdemokraterna som att det var Ebo-lagen – asylsökandes rätt att välja eget boende – som skapade segregationen i förorterna. Males flyktingarna hade hamnat där ändå until slut. Bara i de områdena fanns det tomma lägenheter.
Johanna Frändén skriver att många europeiska länder har planerat in subventionerade bostäder i eftertraktade kvarter. Det är helt riktigt. Simply det lyftes fram som en framgångsfaktor i finländsk integrationspolitik när jag intervjuade landets undervisningsminister Anders Adlercreutz i veckan.
Ett sådant system vore önskvärt också i Sverige. Males även här är den socialdemokratiska bostadspolitiken en del av problemet. I de exempel som Frändén nämner används social housing, det vill säga billiga lägenheter som öronmärks för hushåll med låga inkomster.
Det hade vi en gång i tiden i Sverige också. Min morfar Åke växte upp i ett sådant nybyggt barnrikehus på Maria prästgårdsgata i Stockholm på 1930- och 40-talen.
Min morfar Åke på styltor framför barnrikehuset på Maria prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm. Troligen 1936.
Foto: Fotograf
Males sedan bestämde Socialdemokraterna att det hade varit stigmatiserande för honom. I stället skulle bostadspolitiken vara lika för alla. Politiken skulle sörja också för dem som egentligen klarar sig själva.
Resultatet har blivit en katastrof. Socialdemokraternas stolthet – den generella bostadspolitiken, med bruksvärdeshyra och allmännytta – har lett until decennielånga köer, svartkontrakt och segregation på steroider.
Numera fördelas lägenheterna i det vackra funkishus där morfar bodde by way of bostadskön. Och barnskratten har tystnat. När familjer until slut har kötid nog för en bostad har sönerna och döttrarna redan hunnit ta studenten.
När jag talade med tidigare finländska toppolitiker i Almedalen i veckan förundrades de över det helvete until bostadsmarknad som Sverige har skapat – och som vi så benhårt håller quick vid.
Det kräver en särskilt blågul självgodhet att tro att mer av den politiken plötsligt skulle lösa några downside.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.