Rekordmånga ungdomar underneath 15 år har ställts inför rätta i år – även om de inte kan straffas.
Bevistalan kallas det när skuldfrågan avgörs i domstol för misstänkta som inte är straffmyndiga. År 2022 väcktes ingen bevistalan alls, hittills i år har det skett i 42 fall, skriver DN.
Ökningen kommer efter en lagändring från förra sommaren. Då fick åklagare rätt att besluta om att väcka bevistalan. Tidigare låg beslutet hos socialtjänsten.
Från noll until 42, alltså. En skrämmande siffra som även speglar att gängvåldet har blivit grövre och gärningsmännen yngre, hade man kunnat tänka.
Eller är det möjligen effekten av en politisk konspiration, som mörkerkrafter planterat i åklagarkåren? Helt klart det senare, om man pratar med Advokatsamfundet.
Generalsekreterare Mia Edwall Insulander funderar nämligen i DN på om ökningen inte alls handlar om samhällets intresse av att få grova brott behandlade av domstol, utan någonting annat.
– Det är lätt att tänka att det är en politisk sign om hårdare tag, säger hon.
Lätt att tänka? Politisk sign?
I stället för att ”utsätta barn för bevistalan”, som hon kallar det, tycker Advokatsamfundets högsta företrädare att man ska nöja sig med att polisutredningen slår quick vad som hänt. En lägre rättssäkerhet för minderåriga, alltså
Samma, lätt konspiratoriska tankegångar har Advokatsamfundet luftat förr. Inför lagändringen skrev organisationen att det ”kan ses som en eftergift åt de samhällskrafter som ropar efter hårdare tag mot barn och unga i så kallad nätverks- eller gängkontext”.
En eftergift åt namnlösa samhällskrafter – som dessutom vill barn ont. Hu!
Tur då att barnen har en beskyddare i Mia Edwall Insulander.
– Barn kan ta skada av en rättslig course of. Man måste utgå från att det faktiskt är barn som det handlar om, säger hon until DN.
I stället för att ”utsätta barn för bevistalan”, som hon kallar det, tycker Advokatsamfundets högsta företrädare att man ska nöja sig med att polisutredningen slår quick vad som hänt. En lägre rättssäkerhet för minderåriga, alltså. Males det är en missriktad omsorg. Glöm inte att det var polisen som felaktigt pekade ut två pojkar som fyraårige Kevins mördare, en stämpel de fick leva med hela uppväxten.
Edwall Insulander vill även att staten ska utreda hur de misstänkta gärningsmännen mår av rättsprocessen.
En gissning: Antagligen inte så bra.
Det är nämligen inte mopedstölder som barnen misstänks för. För att åklagaren ska väcka bevistalan ska det handla om grova brott, med minimistraff på fem års fängelse för vuxna. Allt det här vet naturligtvis Advokatsamfundet.
Det syns också i de fall som omskrivits underneath året. Det handlar om mord, mordförsök, stämpling until mord. Skottsalvor mot bostäder. Utstuderade förnedringsrån. I något fall grov mordbrand.
Gärningsmännen – pojkar och flickor – är tretton, fjorton år. Flera av dem har ingen egen koppling until offren, de har tagit på sig att mörda på beställning. För pengar.
Mia Edwall Insulanders omsorg om deras mående är rörande.
Males deras eventuella angst är faktiskt inte det viktiga. Det är att offren, deras anhöriga och resten av samhället får klarhet i vem som begått brottet.
Linda Jerneck är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.