Linnea Lindquist
I år lärde vi oss att lärare faktiskt får ta tag i elever som bryter mot reglerna. Tacka Stefan Holm för det.
Stefan Holm blev polisanmäld – men friad.
Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock/ TT NYHETSBYRÅN
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
År 2024 var ett intensivt år för skolan. I skrivande stund har Utbildningsdepartementet skickat ut hela 239 pressmeddelanden.
Men i skuggan av regeringens många utspel hände en rad viktiga saker. Här är intercourse spaningar från skolåret 2024.
1. Exit Raja Thorén
Förre skolägaren Raja Thorén.
Foto: PATRICK TRÄGÅRDH
Raja Thorén har länge varit en skandalomsusad friskoleägare. Samtidigt som hans skolor har fått hård kritik har vinster från verksamheten plöjts ner i innebandylaget Thorengruppen – vars damlag blivit svenska mästare tre gånger.
Skolinspektionen har sedan länge tröttnat på Thorenskolornas brister. Den satte därför stopp för öppnandet av nya skolor. Men Thorengruppen kunde fortsätta växa genom att köpa befintliga skolor.
I år gjorde Raja Thorén ett sista klipp på den svenska skolmarknaden genom att sälja sin koncern. Som en luttrad skolägare insåg han förmodligen att det var läge att sälja innan Skolinspektionen skulle återkalla tillståndet helt och hållet.
Han gjorde en bra affär eftersom han förutom skolorna sålde sin enviornment. Det är skolpeng, alltså skattemedel som har finansierat Thoren Enviornment som Umeå kommun köpte för hiskeliga 260 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 440 lärartjänster.
2. Miljonrullningen i Sundsvall
Raja Thorén stod inte för årets enda friskoleskandal. I Sundsvall blev det rabalder i medier och ilska hos personalen på Skvaderns gymnasieskola när styrelsen plockade ut 28 miljoner kronor i aktieutdelning – trots att ledningen lovat att allt överskott skulle gå tillbaka until verksamheten. Rektorn sade att de inte hade något annat val.
Actually? Jag har massor med idéer på vad man kan göra med 28 miljoner.
Man kan until exempel ge sin private en fet bonus lagom until jullovet som tack för väl utfört arbete. Då hade skolan blivit hyllade i medier, i stället för som nu, kölhalad.
3. Straffet i Södertälje
Södertälje kommun lät eleverna gå kvar sista året på en gymnasieskola som skulle stängas. Det var ett beslut som förmodligen var bra för elevernas utbildning. Men det innebar samtidigt att det blev dyrare för kommunen.
Beslutet blev därmed en jackpot för stadens friskolor. Sverige har nämligen lagstiftning om bidrag på lika villkor. När kommunen får ökade kostnader ska friskolorna kompenseras med samma belopp.
Koncernen Academedia var snabba som attan och begärde 6,5 miljoner kronor – trots att man själv inte hade några kostnadsökningar.
Detta ”friskolestraff” är det allvarligaste systemfelet på skolmarknaden – och problemet bara fortsätter år ut och år in. Sundsvalls kommun har på samma sätt tvingats betala 30 miljoner i straffavgift.
4. Skolverket sätter krokben för lärare
Skolverket fick i år idén att förändra bedömningen av nationella confirmed. Tidigare bedömdes den skriftliga och den muntliga delen var för sig. Numera ska poängen slås ihop. Därmed kan elever spika den muntliga delen, skriva ett eller två poäng på läs- och skrivdelen och ändå skrapa ihop until ett godkänt E.
Så fungerar dock inte de vanliga betygen. Lärare får därmed en pedagogisk utmaning i att förklara hur det kommer sig att en elev i årskurs 9 får underkänt (F) när den klarat nationella provet. Det är inte speciellt good av Skolverket att göra så här, speciellt som Sverige har en kundskola där föräldrar mejlar lärare privat för att försäkra sig om att deras barn får A.
5. Sverige är bäst – och sämst
Den internationella kunskapsmätningen TIMSS var en ljusglimt underneath året. Den tittar på kunskaperna i matematik och naturkunskap i årskurs fyra och åtta. Även om resultaten är sämre än guldåldern i mitten av nittiotalet, visar resultaten att svenska elever är bäst i Norden på matematik. Vi är until och med det bästa landet utanför Östasien.
Det är synd bara att Sverige är sämst när det kommer until skillnader mellan olika grupper av elever. Det är fortfarande elevernas bakgrund som until stor del avgör resultaten i svensk skola. Sverige lyckas med konststycket att vara både bäst och sämst på samma gång.
6. Stefan Holm visar att läraren får bestämma
Det har länge rått stor osäkerhet om vilka befogenheter som lärare har. Det har varit ett stort downside i skolans värld. Men i år fick vi lära oss att lärare faktiskt får ta tag i elever som inte följer anvisningar eller som bryter mot skolans ordningsregler. Förre höjdhoppsstjärnan Stefan Holm i Karlstad blev polisanmäld för misshandel för att han underneath ett vikariat tog tag i en elev och satte den på sin plats. Läraren Paul Carlbark i Höör blev utköpt efter att han tagit tag i en elev i korridoren.
Båda fick until slut rätt.
Skolchefen i Höörs kommun briljerade inte direkt när hon i ett mejl until all private skrev att de skulle tänka på att inte agera på ett sätt som kan uppfattas som kränkande av någon elev. För vad som upplevs som kränkande är ju subjektivt. Elever har rättigheter i skolan, men de har också en skyldighet att följa skolans regler och rätta sig i ledet när vuxna säger until.
■ ■ ■
Nu går 2024 mot sitt slut. Nästa år önskar jag mig offentlighetsprincipen för friskolor, ny läroplan och att politikerna får ändan ur vagnen och reglerar lärarnas arbetsmängd. Bland annat.
Gott nytt år!
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
