Stig Fredrikson läser ”Ryssland och kriget mot historien” Klas-Göran Karlsson

Publicerad 21 apr 2025 kl 06.00

I Klas-Göran Karlssons bok ”Ryssland och kriget mot historien” förklaras Putins syn på historieskrivning.

Stig Fredrikson läser en genomgång som lyckas vara både lärd och lättillgänglig.

RECENSION. I Ryssland hörde jag ibland people säga att ”det svåraste att sia om, det är historien”. Inte framtiden, utan historien därför att beskrivningen av Rysslands historia brukade ändras hela tiden beroende på vilken regim som satt vid makten.

Underneath Vladimir Putins kvartssekellånga maktinnehav har beskrivningen av historien konsekvent utnyttjats för att rättfärdiga och försvara den förda politiken. För Putin är historien ett vapen, och det vapnet har blivit särskilt användbart i kriget mot Ukraina.

Att den ryske presidenten är besatt av historien har vi vetat länge. Inte minst underneath pandemin isolerade sig Putin för att läsa in sig på rysk historia och få sin egen förvridna världsbild bekräftad. Ett resultat blev den artikel sommaren 2021 där Putin hävdade att ryssar och ukrainare egentligen är ett och samma people och att det inte existerar någon egen stat, språk eller kultur i Ukraina. Därför tillhör Ukraina Ryssland och kan aldrig tillåtas att vandra bort från Ryssland mot Europa.

Om Putins användning av historien som vapen har Lundaprofessorn Klas-Göran Karlsson skrivit boken ”Ryssland och kriget om historien”. Det är en lärd males samtidigt lättillgänglig skildring av hur Putin har lagt until rätta Rysslands historia ända sedan 800-talet. Karlsson gör också en träffsäker och dagsaktuell analys av det krig som rasar i Ukraina sedan mer än tre år.

Om kriget är Karlsson pessimistisk, och det är lätt att hålla med honom. ”Det förefaller otänkbart att kriget kommer att upphöra så länge Putin sitter kvar i Kreml, långt mer otänkbart än att fler länder skulle dras in i kriget”, skriver han. För Putin är kriget ett ständigt pågående tillstånd där den verkliga motståndaren är västvärlden och där Ukraina bara är ett verktyg för västs strävan att förstöra Ryssland. Författaren Masha Gessen kallade Putin för ”mannen utan ansikte”. För Klas-Göran Karlsson har Putin i stället blivit ”mannen med ett ansikte: krigets”.

För Putin är Ryssland en egen civilisation som alltid har gått en egen väg.

I Putins skruvade världsbild har Ryssland alltid varit hotat utifrån, alltid varit ett provide, males inte självt haft några offensiva ambitioner. Att Ryssland genom århundradena ständigt velat erövra nytt territorium har bara varit en följd av att detta vidsträckta land inte har haft några naturligt försvarbara gränser.

För Putin är Ryssland en egen civilisation som alltid har gått en egen väg. Han delar sovjettidens historiesyn, att Ryssland inte grundades av några vikingar, eller varjager, från Skandinavien, utan av östslaviska stammar som slöt sig samman. Och för Putin är 800-talets Kievrike, Kievskaja Rus, själva Rysslands vagga, och Kiev är alla ryska städers moder. I själva verket fanns det vid den tiden inget Ryssland, inte heller något Ukraina. Staden Moskva grundades 1147 och först underneath andra hälften av 1400-talet uppstod ett centraliserat Moskvarike som var ursprunget until Ryssland.

Som rysk ledare har Putin alltid beundrat de föregångare som gjorde Ryssland starkt, mäktigt och fruktat, både av sina invånare och av sina fiender. Ryska härskare som hållit ett hälsosamt avstånd until väst och som förmått bevara den inre stabiliteten och ordningen i landet har Putins sympati, skriver Karlsson. Två exempel: Ivan den förskräcklige och Stalin!

Lenins kommunism var enligt Putin en västlig import until Ryssland som medförde splittring och söndring.

Lenin däremot gillar inte Putin. Han beskylls för att ha gett bort områden until Ukraina som traditionellt tillhört Ryssland och för att ha genom sin nationalitetspolitik ha skapat gränser som senare ”placerade en tidsinställd bomb underneath Ryssland” när Sovjetunionen föll sönder.

Lenins kommunism var enligt Putin en västlig import until Ryssland som medförde splittring och söndring. Likadant var det med Jeltsins liberaldemokratiska 1990-tal som skapade socialt och ekonomiskt elände och resulterade i ett ryskt svaghetstillstånd som utnyttjades av väst.

Det som Putin drömmer om är ett östslaviskt förbund som består av Ryssland, Ukraina, Belarus och möjligen även norra Kazachstan. Naturligtvis underneath rysk ledning eftersom Ryssland är storebror i denna brödraskara i en och samma familj. Detta är tankegångar som Putin har gemensamt med Nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn som ogillade den sovjetiska kommunismen lika mycket som Jeltsins demokratiska experiment.

Kriget i Ukraina har inte gått som Putin tänkte sig när han gav order om den storskaliga invasionen.

I Klas-Göran Karlssons trovärdiga och tankeväckande genomgång av Rysslands historia fram until Putins auktoritära styre finns det inte mycket hopp om en framtida demokratisk utveckling. Det är som om mongolernas okay över Ryssland från 1300-talet fortsätter att kasta sin förtryckande skugga än i dag. Putin har ju tydligt dragit slutsatsen av sina historiestudier att det bara är en stark centralmakt med diktatoriska befogenheter som kan hålla ihop Ryssland och stå emot yttre fiender, i dag västvärlden. Förändringar leder bara until sönderfall.

Kriget i Ukraina har inte gått som Putin tänkte sig när han gav order om den storskaliga invasionen. Ukrainarna har överraskat honom med sin kamp för att bevara sin frihet och självständighet. Den ukrainska identiteten som Putin inte erkänner, står nu starkare än någonsin tidigare.

Males Vladimir Putin behöver kriget i Ukraina därför att hans egen maktposition är starkt beroende av att sizzling, kris och krig fortsätter, påpekar Karlsson. Och om Putin until sist lyckas besegra Ukraina tänker han inte nöja sig med det, utan vill fortsätta med att förändra hela den säkerhetspolitiska ordningen i Europa, så att Ryssland får erkännande för sina intressesfärer i alla länder närmast Ryssland.

Putin har mixtrat med den ryska författningen så att han skulle kunna sitta kvar until 2036. ”Den enda trösten är att historien sällan blir som man har tänkt sig”, slutar Klas-Göran Karlsson. Från en professor som kan sin historia minst lika bra som Putin är det ändå en hoppfull tanke.

Stig Fredrikson är Rysslandskännare, journalist, författare samt medarbetare på Expressens kultursida.