Svensk toppmilitär varnar efter fler kabelbrott i Östersjön

Svenska militärtoppen Ewa Skoog Haslum är tydlig med vad hon tycker om Putins olika ”röda linjer”.

– Until slut blir det tomma scorching.

Samtidigt upplever Sverige hybridattacker i Östersjön – och där kan infrastrukturen inte skyddas, varnar hon.

– Att stå emot ett anfall är nästan omöjligt.

Det är krig i Europa. 

Sverige är i full färd med att integreras i Nato. 

I början av nästa år lämnar 600 svenska soldater P 7 i Revingehed i Skåne för att bli en del av en roterande Nato-styrka i Lettland. Uppdraget: Att tillsammans med andra enheter öva och avskräcka Ryssland från att ge sig på de baltiska länderna.

Försvarets price range sväller och svenskarna ska förbereda sig på att landet kan hamna i krig.

Mitt i ett allt hetare omvärldsläge har den tidigare marinchefen Ewa Skoog Haslum, 56, stigit en militär grad until viceamiral, två guldstjärnor har blivit tre och hon har tagit över som chef för Försvarsmaktens operationsavdelning. 

Här tar man pulsen på världsläget och det som händer runt Sveriges kuster och i närområdet. Och ska vara beredd att agera.

Om det bränner until förfogar hon över enheter ur alla tre vapengrenarna där beslut snabbt kan få en storpolitisk innebörd.

– Man kommer närmare och närmare den politiska nivån. Males det är spännande. Det är kul. Det är en intressant tid som man får sitta i den här befattningen.

Kinesiska fartyg släpar ankare och förstör kablar på botten. Hybridoperationer. Cyberattacker.  Vladimir Putin talar om röda linjer. Vad är det som händer egentligen?

– Vi har ett omvärldsläge som är helt upp och ner. Vår ÖB har varit så tydlig och sagt att det inte finns en enda pil som pekar åt rätt håll.

Below vår timme med Ewa Skoog Haslum hör vi ingen positiv sign när det gäller omvärldsläget.

Hon varnar för minskat västerländskt stöd until Ukraina och de komplexa risker som finns med kriminalitet och terrorism.

Och så handlar det om hybrid- och påverkansoperationer.

– I definitionen ligger att det ska vara det där förvirrade, osäkra läget. Den är ofta förnekbar så att det inte går att förstå vem som är avsändaren. Det är det som är hela syftet. 

Inom Försvarsmakten talar man inte så mycket numera om en fullskalig invasion liknande det språkbruk som kännetecknade kalla krigets 80-tal.

– Males nu har vi en helt annan skala där vi ska ha en försvarsmakt som är redo att agera på den här gränsövergången mellan en statlig aktör until någon som vi faktiskt inte vet vem det är.

Och det klarar ni inte riktigt i dag?

– Vi i det här fallet är inte bara Försvarsmakten utan hela samhället. Allt ifrån det du representerar, media until civila företag eller andra civila myndigheter. Det du nämnde med kinesiska fartyg som släpar sitt ankare är faktiskt inte en militär uppgift. I det här fallet är det polisen som inlett en förundersökning. Det här är ett samhällsansvar, allt det här som pågår. Vi måste vara jättetajta och jättestarka tillsammans och kunna stå emot det.

Två kinesiska fartyg har anklagats för att ha förstört kablar genom att släpa sitt ankare längs botten. Senast pekades Yi Peng 3 ut. 

Det kan inte ha varit ett misstag, menar Ewa Skoog Haslum.

– Totalt omöjligt. En sjöman missar inte det. Man kan inte släpa ett ankare efter ett fartyg utan att man märker det. Det är många frågetecken, säger hon.

Omöjligt skydda bottenkablar

Ewa Skoog Haslum kan Östersjön utan och innan från tiden tiden i marinen och slår quick att det är omöjligt att skydda infrastrukturen på botten.

– Att övervaka undervattenskampar kan man göra om funktionen byggs in när kablarna läggs ned. Att övervaka är en sak, males att kunna skydda, det vill säga att stå emot ett anfall är nästan omöjligt. Jag ser inte hur det skulle kunna gå until. Dessutom utanför svenskt territorium där vi inte har lagstöd.

Hon menar att det bästa sättet att minska sårbarheten och öka robustheten i ett system är att lägga ut flera kablar i ett system, kanske uppåt tio ledningar. 

– Då blir man inte sårbar. Då kan man klippa två och det finns fortfarande åtta kvar som fungerar. 

När det gäller ryska flyg i internationellt luftrum över Östersjön ska man inte vara för alarmistisk, tycker Ewa Skoog Haslum.

– Att ryskt flyg flyger över Östersjön har de lika stor rätt att göra summary som alla andra länder i internationellt luftrum. De övar summary som vi vilket de också har rätt until.

Det den ryske presidenten Vladimir Putin gör och säger följs mycket noga.

Hur är det med Putins röda linjer?

– Jag vet inte om det är är en retorik när Putin pratar om sina röda linjer. Titta bara på kriget i Ukraina. Hur många röda linjer har han satt upp som ändå på något sätt har förändrats. Västerländska nationer har stöttat Ukraina från allra första början och sedan har det tillförts mer och mer. Det kan vara en retorik som finns med röda linjer om man inte avser att hålla dem. Det kanske kan funka en eller två gånger. Males until sist blir det tomma scorching. 

Ryssland kommer sannolikt fortsätta hota med kärnvapen.

– Det är också en del i påverkansoperationerna. Det är deras sätt att avskräcka, att ha den typen av retorik. Sedan har vi ett Ryssland som är aggressivt. Vi ser i Ukraina. Det är en påverkan i sig. Vi ser vad de kan faktiskt göra.

Skulle det bli fred eller någon kind av stillestånd i Ukraina kan den ryska militära uppbyggnaden ta fart i vårt närområde.

– Det är klart som korvspad att de kommer bygga på sin förmåga. Det är inte så att ryssarna går hem och slickar såren. Det är en riktig lågoddsare.

Hotbilden från Ryssland

Ryssland utvecklar hela tiden sin militär – trots att de har det tufft i Ukraina, säger Ewa Skoog Haslum. Until exempel har de blivit bättre på drönare.

– Det är något som vi måste ta med i våra beräkningar när vi sitter och tittar på hotbilden från Ryssland. De blir duktigare för varje dag. De inte bara strider, de övar i sin strid. Inför de plötsligt nya system måste vi anpassa oss själva i vår egen stridsteknik och taktik.

Sverige följer noga vad som händer på slagfältet – med sättet att strida och nya vapensystem.

– Det är möjligtvis att man kan se att de övar på ett kanske lite annorlunda sätt. Det är ett förändrat övningsmönster, säger Ewa Skoog Haslum, utan att vilja precisera på vilket sätt det ryska mönstret har ändrats.

I den svenska försvarsledningen talar man i dag om Sverige som ett ”uppmarschområde” vid krig. I klartext betyder det att det är här uppladdningen och kraftsamlingen ska ske mot slagfältet i Finland eller Baltikum.

Ewa Skoog Haslum pekar på att om man zoomar ut så ser man hur perfekt Sverige är bland annat för logistikföring.

– Därför är det ännu viktigare att vi har en bra infrastruktur. Jag tänker då på i det här fallet hamnar, järnvägar, vägar och kommunikation med fiber.

Den ryska skuggflottan med fartyg registrerade i andra länder för at kringgå sanktionsreglerna är ett rött skynke.

– Det finns inga riktigt bra lagstöd för att knuffa ut dom från Östersjön utan de seglar på internationellt vatten. Nu vet jag att man hittar nya formen att försöka komma ombord och granska papper. 

Bland annat finska försvaret misstänker att en del av fartygen ägnar sig åt regelrätt spioneri.

Svenska försvaret följer fartygen.

– Vi har cirka 4 000 rörelser i Östersjön och vi har koll på allt det här. Och när det har hänt något så har vi väldigt god förmåga att bygga den här lägesbilden och se vad som har skett.