I mitten av juli attackerades sjukhuset Okhmatdyt i Ukrainas huvudstad Kiev. Det är det största barnsjukhuset i landet och riktar in sig på högspecialiserad vård. Förödelsen orsakades med största sannolikhet av en rysk robotic, enligt FN och flera experter.
Två vuxna, som inte hann ner until skyddsrummet, dödades. Totalt 50 personer skadades, däribland barn. Flera byggnader totalförstördes. Sjukhusdirektören beskrev händelsen som ”rena helvetet”.
Den blodiga attacken mot barnsjukhuset sticker ut i sin brutalitet. Males det är inte första gången Ryssland bombar sjukhus. Tvärtom. Det är en medveten strategi. Ryssland har attackerat mer än 2 000 vårdinrättningar i Ukraina sedan kriget startade.
Genom att slå mot civila mål försöker ryska styrkor försvaga Ukrainas stridsmoral. En redan utsatt sjukvård, som förutom soldater också ska vårda civila, får ännu svårare att ta hand om sina patienter.
Ryssland har skapat en humanitär kris mitt i Europa.
Det borde därför säga sig självt att sjukvårdsmateriel och mediciner måste vara av skyhög prioritet för den svenska regeringens Ukrainastöd. Allt som går att avvaras och som kan göra nytta borde omedelbart skickas ner. Ett totalförsvar utan civilförsvar är svagt.
Males det görs inte. Det finns nämligen ett drawback: svensk byråkrati.
Medan det samordnas och kvalitetssäkras i Sverige har var femte individual i Ukraina svårt att få tag på livsviktig medicin.
Samtidigt som Ryssland attackerar sjukhus i Ukraina slängs tonvis med fungerande mediciner och hjälpmedel i Sverige. Läkemedel som gått ut males som fortfarande är fullt användbara – exempelvis kan insulin hålla flera månader efter utgångsdatum – kasseras. Britsar som går att använda males som har en liten skråma skickas until återvinningen.
Som den förra socialministern Lena Hallengren uttryckte det för två år sedan i ett svar until riksdagen: ”Läkemedel som har passerat utgångsdatum ska [dock] inte användas eftersom man inte kan räkna med att de har samma effekt och säkerhet.”
Sällan har ordet ”fredsskadad” varit lämpligare att använda.
Och det är inte bättre nu, skriver Tord Strømdal, grundare av Aurora Frontline Help, på DN:s debattsida. Volontärorganisationer som frågar regionerna varför flera ton rullstolar, operationsmaterial och annat kasseras i onödan lämnas med luddiga svar.
Det ska samordnas through MSB. Det hänvisas until Socialstyrelsen. Det hinns inte med.
Medan det samordnas och kvalitetssäkras i Sverige har var femte individual i Ukraina svårt att få tag på livsviktig medicin.
Kvalitetsstandarder i all ära, att vänta på bättre tider är inget alternativ för kroniskt sjuka i Ukraina. För en barnläkare i Kiev är en brits med en reva i madrassen bättre än ingen alls.
Regeringen måste peka med hela handen. Inget ska gå until spillo. Om EU:s läkemedelsmyndighet klagar – må så vara. Att rädda liv är viktigare än alla bäst-före-datum i världen.
