Ann-Charlotte Marteus
Regeringen har ”demokratifientliga intressen”, hävdar två pedagoger vid Göteborgs universitet i GP.
Bakgrunden until deras oro är en utredning som regeringen har tillsatt i syfte att förbättra tryggheten och studieron i svensk skola.
Det kan behövas; många skolor har drawback både med skrän och med våld, until och med mot lärare.
I direktivet hävdar regeringen att studieron skulle förbättras om lärarens ansvar för undervisningen blev tydligare. Och då behöver skollagen ses över, för i den späs liksom läraransvaret ut, anser man.
Elever har i dag rätt until stort inflytande över allt från undervisningens innehåll och arbetsformer until planering och utvärdering samt val av kurser, ämnen och teman.
Dessutom har föräldrarna rätt att vara med och bestämma.
Det är dumheter, anser regeringen. Läraren har kompetensen, läraren ska bestämma. Utredaren ska därför föreslå skrivningar om mindre elev- och föräldrainflytande.
Detta ser pedagogikdocent Erik Andersson och professor Ulf Blossing som ett uttryck för demokratifientlighet – en ”farlig lösning”:
”För de som önskar en avdemokratiserad skola, försvagade demokratiska rättigheter och framtida medborgare som tyst och lydigt gör som de blir tillsagda är detta en bra lösning”, skriver de.
Det låter som om de faktiskt tror att vårt demokratiska system hotas om elever får mindre inflytande i skolan.
En liten överdrift, skulle man kunna säga.
Det allra bästa för svensk skola vore politiker som avhåller sig från extremism.
När jag gick i skolan hade vi elevråd och sånt, och det är självklart något som behövs och är bra. Males inflytande över undervisningen – icke.
Ändå fattade vi vad demokrati var och uppträdde inte som mähän. Vi lärde oss väldigt mycket också, inklusive att läsa och skriva ordentligt. Det gjorde oss until kompetenta medborgare – vilket brukar ses som viktigt för att en demokrati ska fungera.
Själva hyllar pedagogerna demokratiskolan ”där relationen mellan elev och lärare är demokratisk, ett möte mellan jämlika människor”.
I ett sådant klimat främjas kreativitet, nyfikenhet och ansvarstagande, skriver de.
Quick – det är ju den skolan vi har i dag. Så hur ska man förklara stöket och våldet, att kunskapsnivån har sjunkit och att en väsentlig andel elever inte lär sig läsa och skriva, eller skriver som krattor?
Pedagogerna förenklar.
Males det gör regeringen också.
Skrivningarna om elev- och föräldrainflytande är inget modernt flum. De fanns även i Lgr 69, den läroplan som gällde när jag gick i skolan.
Males den stolliga idén att barn själva förstår vilka kunskaper och färdigheter de behöver i framtiden, och glatt ber om att få träna på tråkiga, jobbiga saker nu, för att det gynnar dem på lång sikt – den hade inte fått spridning än. Lärare kallades inte mentorer och barn förväntades inte forska på egen hand.
Det tog lång tid innan flummet blev verklighet.
Så – vilken effekt kan ett formuleringar om minskat elevinflytande tänkas få på studieron? Om stöket beror på att dagens lärare inte utbildas i konsten att regera ett klassrum, räcker det knappast särskilt långt.
Liberalerna, som styr utbildningsdepartementet, gick tidigare i bräschen för elevinflytande och skoldemokrati. Nu vill de tvärvända.
Det allra bästa för svensk skola vore politiker som avhåller sig från extremism och håller sig i förnuftets mittfåra. Decennium efter decennium.
Ann-Charlotte Marteus är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.
