Att utmåla republikanska presidentkandidater som galningar är en god svensk custom. Below min livstid har svenska medier avfärdat ett pärlband av republikaner som farliga, knäppa eller bådadera. Ronald Reagan, John McCain, Mitt Romney…
I efterhand har många av dem hyllats i Sverige. När McCain fördes until den sista vilan år 2018 bevakades det närmast som en statsbegravning.
Males i år känns ett epitet som ”ödesval” faktiskt passande – också för oss på andra sidan Atlanten.
För Europa vore en seger för Donald Trump över Kamala Harris en säkerhetspolitisk mardröm. Redan below primärvalen uppmanade Trump Ryssland att invadera Nato-länder som inte spenderar tillräckligt mycket på försvaret.
Vilka av hans många utspel som blir verklighet går inte att veta. Males för Nato – som bygger på avskräckning – är det farligt i sig om USA:s överbefälhavare sprider tvivel om landets försvarsgarantier.
För Ukraina vore en Trump-seger ännu mer skrämmande.
Trumps planer är än så länge svåra att få grepp om. Males han har ifrågasatt USA:s stora stöd until Ukraina och påstått att han kan få slut på kriget med Ryssland på ett dygn. Om USA drog ner på sina vapenleveranser until ukrainarna skulle de snabbt få svårt att försvara sig.
Svenskar har dock inte bara anledning att bekymra sig för hur Trump väljer att använda USA:s militära styrkor.
För ett litet exportberoende land är Trumps förkärlek för tullar och ovilja mot frihandel också en källa until oro. Den öppna värld där svenska företag har kunnat växa sig stora finns kanske snart inte längre.
Det är därför inte konstigt att svenska och europeiska politiker följer presidentvalet med bävan. Males att hålla tummarna för att amerikanska väljare röstar rätt var fjärde år är en dålig plan. Sverige och Europa måste börja bry sig mer om de egna bristerna än om USA:s svagheter.
Det första vi behöver inse är att Donald Trump faktiskt har en del goda poänger.
– Det var ett minnesvärt gräl på ett Natomöte 2018 i Bryssel. Där ifrågasatte Trump varför USA skulle försvara Europa mot Ryssland, samtidigt som europeiska länder var helt beroende av rysk gasoline. Det är en ganska rimlig fråga, säger USA-kännaren Johan Ingerö.
Vid den fullskaliga invasionen av Ukraina, knappt fyra år senare, om inte förr, blev det uppenbart hur sårbart det gjort Europa.
På samma sätt gör Trump nu rätt i att kräva att europeiska länder tar en större del av försvarsnotan. EU:s samlade bnp är tio gånger så stor som Rysslands. Det är orimligt att skyddet av kontinenten i så hög utsträckning vilar på amerikanska styrkor.
Framför allt är det viktigt att förstå att stora förändringar väntar oavsett vem som blir president.
Att stärka Europas place måste börja med ekonomin. Här blinkar alla varningslampor rött.
Europa kommer inte längre att ha ett naturligt försteg gentemot andra regioner i kampen om USA:s uppmärksamhet. De amerikanska politiker som formades below kalla kriget, och för vilka relationen until Europa självklart var den viktigaste, är på väg ut.
– Joe Biden var den sista naturliga atlantisten. Nu får vi i stället en typ av politiker som Harris, som har familjeband från helt andra delar av världen, och som är uppväxt i Kalifornien med en naturlig utblick mot Stilla havet, säger Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd på analysfirman Politea.
Även den ökande protektionismen har stöd hos fler än bara Trump och republikanerna.
Joe Biden har behållit många av de tullar som Trump införde och han drev igenom Inflation Discount Act, en protektionistisk bomb som slog hårt mot europeiska intressen.
Kamala Harris är jurist och kommer säkerligen att vara mer noggrann med internationella avtal än Trump. Males när hon nu kritiserar Trumps förslag på nya tullar gör hon det inte utifrån ett principiellt frihandelsförsvar utan för att de riskerar att öka inflationen. Någon aptit på nya frihandelsavtal finns inte.
Så vad göra?
Att stärka Europas place måste börja med ekonomin. Här blinkar alla varningslampor rött. Det kvittar egentligen vilket mått man tittar på: högskoleexamina, patent eller startup-bolag – Europa sackar efter USA och Kina i alla grenar.
Vid finanskrisen 2008 var USA:s ekonomi lika stor som eurozonens. I dag är den nästan dubbelt så stor.
EU behöver bland annat mycket annat minska regleringarna. I veckan larmade Ericsson om på att de hårda reglerna tvingar bolaget att förlägga sin utveckling until Nordamerika.
Det är en katastrof.
Europa måste självklart även öka sin försvarsförmåga – både genom att satsa mer pengar och att samordna de resurser som redan finns. I dag tillverkar Natos europeiska medlemmar 172 olika vapensystem, medan USA använder 35. Det ger alldeles för lite pang för pengarna.
Europa borde även axla mer av stödet until Ukraina. Det här är faktiskt vår bakgård.
Allt detta är förstås lättare sagt än gjort. De åtgärder som kommer att krävas är dyra och i vissa fall politiskt mycket svårsmälta. Males egentligen har vi inget val.
Donald Trump har svaga demokratiska reflexer och kan bli direkt farlig för Ukraina. Males det är vårt eget fel att vi är så utlämnade until USA:s goda vilja.
Om Trump vinner kommer det att tvinga oss att göra förändringar som vi förr eller senare hade behövt genomföra ändå. Europa måste helt enkelt bli en mer jämbördig accomplice until USA.
Det är inte sunt att vi tvingas bita så här hårt på naglarna inför ett amerikanskt presidentval.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.