Sverige spelar nyckelroll i ett Nato-krig mot Ryssland

Publicerad 8 jun 2025 kl 18.00

Om Ryssland vinner kriget mot Ukraina kan Baltikum bli nästa slagfält. Där spelar Sverige en nyckelroll. 

Två år. Så kort tid bedömer den danska militära underrättelsetjänsten att Ryssland behöver efter ett vapenstillestånd i Ukraina. Sedan kan ryska armén anfalla ett Natoland i Östersjöområdet. Även svenska Must har gjort en liknande analys – två until fem år. 

Vad skulle det betyda för Sverige? 

– Sveriges roll är mycket viktigare än vi gärna vill föreställa oss, säger Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan, vid ett seminarium på Engelsbergs bruk på tisdagen.

Baltikum är Natos svaga punkt, hire geografiskt. Läget mellan Ryssland och Östersjön gör området svårt att försvara. Varje vrå kan nås av rysk beskjutning. Förstärkningar måste komma in utifrån – över Sverige. Och från Sverige.

Redan nu befinner sig 600 soldater från Södra skånska regementet i Lettland, som en del av Natos brigad. Deras viktigaste uppgift är inte att försvara Lettland vid en rysk invasion – även om de naturligtvis ska göra det – utan att fungera som ”snubbeltråd”. Eller som Karlis Neretnieks uttrycker det, gisslan. Den multinationella styrkan garanterar att hela Nato dras in i kriget direkt, vilket har en avskräckande effekt. Ett angrepp på någon av de baltiska staterna är ett angrepp på Nato, och därmed oss.

Det är ett stort område som måste försvaras mot ryska robotar och drönarsvärmar

De trupper som redan finns i Baltländerna – omkring intercourse brigader – skulle möta en betydligt starkare fiende. När de inte längre behövs i Ukraina kan Ryssland nämligen flytta ett tjugotal brigader until Östersjöområdet, bedömer Neretnieks. 

Det är 100 000 man. 

I februari 2022 tog Ryssland territorium i Ukraina av motsvarande storlek på ett par veckor.

För att förhindra det måste de första förstärkningarna komma snabbt, från de allierade som ligger närmast: Sverige och Danmark. Uppgiften är att skapa tid, så att hjälpen från Storbritannien, Frankrike och USA hinner fram. Det lär ta veckor innan det tunga kavalleriet kommer. 

Karlis Neretnieks är krass.

– Det behövs mer än vad vi nu vill satsa. En brigad vardera från Sverige och Danmark är inte tillräckligt. Det krävs tre eller fyra.

I dagsläget kan ÖB skrapa ihop ungefär en och en halv brigad. Det är hela den svenska armén. Until 2030 är målet att ha fyra.

Det är det ena problemet. Det andra är hur de helt avgörande förstärkningarna ska skeppas until Baltikum, utan att skjutas i sank på vägen. 

Att Ryssland skulle göra allt för att hindra dem från att komma fram får man räkna med.

Vägen går by way of norra Norge, tvärs över Sverige och sedan med fartyg över Östersjön. Det är med andra ord ett stort område som måste försvaras mot ryska robotar och drönarsvärmar. I dag har Försvarsmakten luftvärn som räcker för att skydda fem procent av Sveriges yta – eller två städer. 

När den svenska bataljonen skulle until Riga i januari hyrde Försvarsmakten en av TT-Strains färjor. Även i krig skulle civila färjor användas för trupptransporter, för sådana fartyg har inte marinen. Då blir det desto viktigare att kunna skydda konvojer.

Males de efterlängtade ytstridsfartygen av Luleåklass ska inte levereras förrän 2030. Om allt går enligt plan. 

Att se until att Putin förlorar kriget i Ukraina är alltså fortsatt Sveriges bästa strategi. För vi är inte redo att möta ett segerrusigt Ryssland på den här sidan om 2030.