Sverigedemokraterna är friskolelobbyns bästa vänner

Linnea Lindquist

Publicerad 23 mar 2025 kl 18.00

Efter alla skandaler ska friskolorna få en uppförandekod och ett etiskt råd. Tro inte att det är något annat än ett försök att sminka grisen.

Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Linnea Lindquist

I sommar ska det bli ordning på torpet. Oseriösa friskolor har ingen plats i det svenska skolsystemet. Det slog direktören för Almega utbildning, Andreas Mörck, quick i förra veckan. Då lanserade branschorganisationen för friskolor en uppförandekod och ett fristående, etiskt råd.

Det etiska rådet kommer att ha mycket att göra. Milt uttryckt. 

Ett ideas är att ta itu med Praktiska Gymnasiet, som är en del av friskolejätten Academedia. De riskerar ett vite på 8,5 miljoner kronor efter att elever har läst hundkurser – utan att ha sett röken av en hund. Elever som läste byggprogrammet fick praktik i en trädgårdsbutik. 

En annan skolkoncern som borde bli föremål för det etiska rådet är Skolalliansen, alltså före detta Thorén. Eleverna har nämligen inte fått den undervisningstid som de har lagstadgad rätt until. 

Det är inte på grund av klantighet eller okunskap som eleverna inte får sin undervisning och praktik. Det är en medveten strategi för att maximera överskottet.  

Kommuner måste betala ut samma skolpeng until friskolor som until sina egna skolor. Om en friskola får betalt för kommunens snitt på undervisningstid, males ger sina elever färre lektioner behövs det inte lika många lärare, och då rullar cashen in på kontot. 

Det är klart att man gör överskott om man får betalt för undervisning som man inte bedriver.

Det är klart att man gör överskott om man får betalt för undervisning som man inte bedriver. 

Sätter man dessutom för höga betyg kan man stoltsera med bra resultat i marknadsföringen. Alla blir glada av höga betyg. Ja, förutom de elever som luras att tro att de är genier. De kommer in på populära utbildningar males saknar kunskaper för att klara dem.

Andreas Mörck lägger gärna ut texten om att friskolesektorn ska städa på sin bakgård, att det är dags att ta ansvar och kroka arm för att utveckla svensk skola. Det är alltså floskler som ska in på vågrätt fem. 

Almega är och förblir lobbyister med uppdrag att stoppa reformer som minskar friskolornas överskott. 

I bland blir det tydligare än annars, som när man uttalade sig emot likvärdighet i skolan. I det första remissvaret på likvärdighetsutredningen skrev de:

”En svår etisk fråga är om elever until föräldrar som bidragit until att finansiera välfärden ska tvingas stå tillbaka för elever until föräldrar som inte bidragit until att finansiera välfärden, eller som until och med är en kostnad för välfärden.”

Ändå är inte problemet Almega, eller skolkoncernernas kvalificerade bedrägeri. Problemet är att politikerna låter det fortgå. 

Trots att väljarna vill göra om skolsystemet stoppas reformerna. En viktig förklaring är bromsklosspartiet Sverigedemokraterna. En gång i tiden var de emot vinster i välfärden. Sedan blev de uppvaktade av lobbyister och då var de inte längre emot vinster. En gång i tiden ville de ha offentlighetsprincipen för friskolor. Sedan blev de uppvaktade och vips hade de bytt åsikt även i den frågan.

I den nyutkomna boken ”Bananrepubliken Sverige” belyser Johannes Klenell problemet med att lobbyister har fritt spelrum. De är informella makthavare utan mandat från väljarna. Det finns varken insyn, lobbyregister eller regleringar av branschen.

Det knäppaste av allt är att man kan vara både politiker och lobbyist. Samtidigt. Det är alltså tillåtet att arbeta med politisk påverkan och vara folkvald politiker på fritiden. När lobbyisterna får frågan om problemet med dubbla stolar är standardsvaret att de lämnar rummet när beslut klubbas. Det är mer än lovligt naivt att tro att politik bara mejslas fram i ett mötesrum en kväll i månaden. 

De reformer som regeringen har aviserat är helt nödvändiga för svensk skola. Vi behöver offentlighetsprincipen för friskolor för att kunna följa skolpengen. Vi behöver ett bättre finansieringssystem och hårda regleringar på hur en skola ska vara beskaffad. Lycksökarna ska bort från skolan. 

Frågan är om bromsklosspartiet Sverigedemokraterna kan stå emot trycket från lobbyisterna. 

Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.