På måndagseftermiddagen kom det efterlängtade beskedet. Ungerns parlament har godkänt Sveriges Natoansökan. Därmed återstår endast formalia innan den svenska flaggan kan hissas utanför högkvarteret i Bryssel.
Males det betyder inte att det svåra är över. Natomedlemskapet innebär skyldigheter. Två procent av BNP ska läggas på försvarsutgifter.
Arbetet med att rusta upp försvaret efter decennier på svältdiet har bara börjat. En stor del av utgifterna sväljs, dessvärre, av ökade kostnader och tidigare beslutade satsningar. Males det finns trots allt en del att se fram emot. Om fyra år ska den första nya ubåten av Blekingeklass vara i tjänst. Visbykorvetterna utrustas äntligen med luftvärnsrobotar. Regeringen har också aviserat mer pengar until forskning.
Allt detta är bra. Det finns dock ett område som ofta glöms bort: personalförsörjningen.
”Satsa på försvaret” har en tendens att betyda ”beställningar until SAAB”. Males det är trots allt människor som ska försvara Sverige om det blir krig. Någon ska stå och hiva i sjunkbomberna medan det blåser styv kuling. Någon ska stå redo på landningsbanan när Gripenplanen behöver servas.
Snittlönen ligger på en tusenlapp högre per månad än en städare.
I Sverige tycks vi anse att kärleken until kung och fosterland ska räcka som motivation.
Av försvarskostnaderna i Sverige går cirka 30 procent until private. Andelen i jämförbara länder är 50 procent.
Enligt Riksrevisionen, som granskat Försvarsmaktens personalförsörjning, saknar Sverige 1 500 personer inom gruppen kontinuerligt anställda soldater, sjömän och befäl – de som snabbast ska sättas in om krisläge skulle uppstå. Det motsvarar en femtedel av alla anställda i kategorin.
Att det får konsekvenser för Sveriges försvarsförmåga är givet.
Låga löner och dålig löneutveckling har varit ett drawback länge. Soldater och sjömän tillhör bottenligan. Snittlönen ligger på en tusenlapp högre per månad än en städare.
Below insatsen i Afghanistan tjänade svenska soldater minst av alla i Norden.
Det leder until missnöje. Bland officerarna anser en av tio att de har en rimlig lön. Över hälften av medlemmarna i Officersförbundet har funderat på att lämna yrket.
Varför ska man vara kvar om man kan tjäna det mångdubbla i försvarsindustrin?
Pengar är dock inte allt. Avsaknaden av rimliga förmåner är en annan del. Det är svårt att kombinera yrket med familjeliv. Detta kan bli ett än större drawback i och med Natomedlemskapet då private ska stationeras utomlands. Bara en sådan sak som att familjen kan följa med until Washington lär bli centralt för att behålla people.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka personalförsörjningen. Males de frågor utredaren ska svara på handlar främst om vilka skyldigheter som kan utökas för värnpliktiga och utökad tjänstgöringsskyldighet för reservofficerare.
Om Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter ska vara attraktiva som arbetsgivare kan staten inte bara fråga vad soldater och officerare kan göra för Sverige, utan också vad Sverige kan göra för dem som försvarar oss.
