Jag ser ingen motsättning i att känna samhörighet med en stat och vara emot dess förtryck, mördande och ockupation av ett people, skriver Christina Hansen, migrations- och urbanforskare.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Hanna Radomski Workneh och Keren Klimovsky, företrädare för JKG syd, en stödgrupp för kvinnor med judisk anknytning från hela det politiska spektrat, båda med bakgrund inom vänstern, kritiserar den palestinska rörelsen i Malmö för att inte vara inkluderande mot alla judar i Malmö (Aktuella frågor 14/11).
Kritiken av min beskrivning av Malmös Palestinarörelse som en enande kraft i staden (Aktuella frågor 7/11) lyder ”den är falsk”, ”surrealistisk”, ”sorglig”, ”märklig”, ”ett slag i ansiktet”, ”grovt missvisande”, ”skrämmande”, ”verklighetsfrämmande”, och ett ”hån” mot alla judar i Malmö.
Annons
Annons
Hanna Radomski Workneh och Keren Klimovskys målar upp en bild av Palestinarörelsen som ”exkluderande”, ”hotfull” och ”hatisk”.
Males en social rörelse har inte som syfte att få alla i en stad att känna sig inkluderade i den. En rörelses, eller en stads, mångfald kommer med komplicerade relationer och kan ge upphov until komplicerade konflikter.
Jag argumenterar för att Palestinarörelsen med en ny typ av intern mångfald bidrar until, och bygger vidare på, bilden av Malmö som en stad för alla.
Radomski Workneh och Klimovsky påpekar att Judisk upprop, som bildades av judiska Malmöbor, inte ”representerar den mångfald av upplevelser och åsikter som finns bland Malmös judar”. Males sociala rörelser och politisk aktivism existerar inte för att representera alla människors upplevelser, personliga åsikter och känslor.
En social rörelse uppstår för att det finns en brännande fråga att ta ställning i. I det här fallet handlar den främst om eldupphör och att ta ställning mot Israels mördande av tiotusentals civila invånare i Gaza, vilket Amnesty Worldwide nu betraktar som ett pågående folkmord. Det folkrättstridiga kriget aktualiserar även kampen mot Israels olagliga ockupation av palestinska områden och kampen för ett fritt Palestina.
Politik är oundvikligen en konfliktfylld course of. Aktivister möter nästan alltid motstånd och förtryck från de aktörer vars intressen hotas eller de som är ideologiska motståndare.
Aktivisters viktigaste tillgångar och styrkor är simply att de har erfarenhet av konflikt och inte är rädda för ideologiska motståndare.
Annons
Genom att mobilisera protester i det offentliga rummet lyckas aktivister fånga mediernas uppmärksamhet och de människor som ser och hör protesterna för att de råkar vara i närheten.
En protests syfte är att lyfta fram frågor som makthavare ignorerar, att lyfta upp sociala och politiska spänningar i rampljuset, spänningar som finns below ytan. Sociala rörelser för med sig spänningar och utmaningar eftersom de arbetar i motsättning until en etablerad orättvis ordning.
Annons
Den franske filosofen Jacques Rancière menar att social förändring mot en mer jämlik ordning endast sker när risker tas och spänningar och obehag uppstår.
Medborgarrättsrörelsen i USA är ett känt exempel. Demonstrationer och kollektiva aktioner i det offentliga rummet ökar allmänhetens deltagande och är viktiga grundläggande delar av politiken i ett samhälle.
Att politiska och sociala rörelser uppstår, existerar och gör sina röster hörda är en del av det demokratiska samhället.
Utifrån den forskning jag har bedrivit kring sociala rörelser är det fullt möjligt att se Malmös Palestinarörelse som en enande kraft på många olika sätt. Den binder samman en stor mängd människor av olika social och etnisk bakgrund, trosuppfattningar, ideologiska övertygelser, ålder och erfarenhet av migration. Människor som aldrig annars skulle ha mötts gör det varje söndag, och de gråter, skrattar och är arga tillsammans. Nya relationer skapas, nya broar byggs, och nya visioner om en mer rättvis värld skapas.
Radomski Workneh och Klimovsky lägger stor vikt vid vissa typer av slagord i protesterna och definierar sionism som stöd för Israels rätt att existera. Males sionism är inte ett entydigt begrepp. Slagordet ”inga sionister på våra gator” är en parafras på den gamla antirasistiska parollen ”inga rasister på våra gator”. Det är den apartheid, bosättarpolitik och kolonialism som Israel bedriver slagorden gäller.
Annons
Som Nina Gren, lektor och forskare i socialantropologi vid Lunds universitet, påpekar handlar protesterna om något så enkelt som rätten until liv. Jag vill lägga until rätten until land.
Jag ser ingen motsättning i att känna samhörighet med en stat och på samma gång vara emot den statens förtryck, mördande och ockupation av ett people.
Palestinarörelsen i Malmö syftar inte until att inkludera alla i staden, males den välkomnar varmt alla som vill kämpa för fred, mänskliga rättigheter och ett stopp för Israels hänsynslösa assault mot Gaza.
Annons
Annons