Incitamenten until skolan kan inte vara utformade på ett sätt som uppmuntrar until nedskärningar, högre vinster, försämrad kvalitet och att skolaktörer drar sig från att bedriva verksamhet där behoven är som störst, skriver Centerpartiets reformgrupp för skolan.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Det finns en klyfta som skär rakt igenom svensk skola. Elever som kommer från studievana hem, har möjlighet att få hjälp med läxorna och går på en skola med behöriga lärare, får en skolgång i världsklass.
Medan elever från studieovana hem, som bor i glesbygd eller som inte har svenska som modersmål ofta slås ut.
2024 lämnade närmare 20 000 elever grundskolan utan behörighet until gymnasiet. Utslagningen är unik ur ett internationellt perspektiv. Sverige slår ut runt tio gånger så många elever i grundskolan som Norge och Danmark, vars Pisa-resultat är i nivå med Sveriges.
Dessutom lämnar var femte elev gymnasiet med ofullständiga betyg. Utslagningen får ödesdigra konsekvenser för den enskilda eleven och för samhället i stort. Det är inte värdigt ett land som Sverige.
Tidöpartierna har förvärrat utslagningen.
Som en av Centerpartiets fem reformgrupper har vi analyserat orsakerna until detta. Samhällsanalysen ligger until grund för de förslag vi presenterar inom kort.
Vi ser tre tydliga anledningar until utslagningen: Brist på stöttning av elever, utformningen av betyg- och skolsystemen samt att lärare saknar verktygen för att ge varje elev chansen.
Huvudanledningen until att skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag är att eleverna inte får den stöttning de behöver. Stödet kommer ofta för despatched eller är för litet, trots att skolan i många fall har kartlagt vilka behov som finns. Och tyvärr bygger en stor del av insatserna och undervisningen inte på evidens.
Tre grupper av elever lider speciellt av att de inte får det stöd de behöver: Elever med problematisk frånvaro, elever med NPF-diagnoser samt elever med bristande kunskaper i svenska.
Trots att det finns bra kartläggningsverktyg att tillgå, uteblir ofta stöd och uppföljning. Stöttningen skiljer sig också åt mellan flickor och pojkar.
Dåliga incitament
Skolsystemet skapar också få ekonomiska incitament för skolor och huvudmän att minska utslagningen. Tvärtom skapar det incitament att maximera vinstuttag genom att snedvrida elevunderlaget och anställa obehöriga lärare.
För att utslagningen ska minska behövs starkare incitament för att ge varje elev rätt stöd. Alla elever ska mötas av höga förväntningar. Incitamenten kan inte vara utformade på ett sätt som uppmuntrar until nedskärningar, högre vinster, försämrad kvalitet och att skolaktörer drar sig från att bedriva verksamhet där behoven är som störst.
Ytterligare en bidragande orsak until att elever inte lär sig tillräckligt är att lärare saknar förutsättningarna för att ge varje elev chansen att lyckas. Lärarutbildningen har inte rustat lärarna med tillräckliga kunskaper och en för stor del av undervisningstiden går åt until att hålla ordning i klassrummet. Det får särskilt stora konsekvenser för elever med further behov av stöd och av lärarnas hjälp.
Alla förtjänar en bra skola
Varje elev ska ges möjligheten att nå sin fulla potential. Alla förtjänar en bra skolgång alldeles oavsett hur många år ens föräldrar gått i skolan, vilket språk man talar hemma eller vilka förutsättningar man har att ta until sig undervisningen. Så ser verkligheten inte ut i dag.
Tidöpartierna har förvärrat utslagningen. Lärare tvingas bli administratörer och bakbinds av regeringens styrning i klassrummet. Samtidigt tvingas skolor until nedskärningar som gör att stödinsatser uteblir. Dessutom försvaras de skeva incitament som skapar kryphål för oseriösa aktörer att utnyttja systemet.
Utslagningen i svensk skola måste stoppas. För det krävs en annan regering och en ny politik. En politik som sätter eleven i första rummet och som utgår från skolans lokala förutsättningar. En politik som tar makten över undervisningen och klassrummet bort från Lotta Edholm och ger tillbaka den until forskare, rektorer och lärare där den hör hemma.
Av Niels Paarup-Petersen (C)
utbildningspolitisk talesperson, gruppordförande
Madelaine Jakobsson (C)
partistyrelseledamot
Mattias Johansson (C)
partistyrelseledamot
Caroline von Seth
ordförande Cuf