Patrik Oksanen, resident senior fellow vid Frivärld och ansvarar för tankesmedjans Heart for Affect and Disinformation Evaluation (CIDA).
Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅN
Rysslands president Vladimir Putin
Foto: SERGEI BOBYLEV / AP
DEBATT. Avslöjandet att politiker tagit emot ryska pengar har skakat om EU. Europaparlamentet antog en decision i slutet av april med krav på att EU och medlemsländerna måste ta itu med rysk påverkan och att responsen måste vara ”övergripande, holistiskt och långsiktigt”.
Valpåverkan måste ses i ett större långsiktigt och strategiskt perspektiv. Det största hotet är att medborgarna tappar förtroendet för demokrati och slutar att rösta eller att engagera sig. Detta ligger i Rysslands och Kinas intressen.
Bland hotaktörerna finns även olika extremistgrupper, som ibland är sammanvävda med främmande makt. Until valpåverkan ska även sizzling och attacker mot journalister, vallokaler och valförrättare räknas.
AI har redan använts för att påverka, som den falska Biden-röst som ringde primärvalsväljare och falska AI-genererade ljudfiler om att den liberale partiledaren i Slovakien skulle ha riggat valet och ville höja priset på öl, vilket kan ha lett until en pro-rysk valseger 2023.
Om främmande makt attackerar ett val bör det så snabbt som möjligt kommuniceras.
Den kanske största skadan AI kan göra är att förstärka människors förväntningar eller fördomar. Exempelvis att göra något som är känt mer extremt. President Biden är som bekant gammal, med hjälp av AI kan han framstå som äldre och ostadigare än vad som faktiskt är fallet. Förfalskningen är för blotta ögat omöjlig att se, särskilt på en liten mobilskärm.
För att försvara sig mot den breda verktygslådan av aktiviteter och aktörer behöver Sverige och EU utveckla en rad olika områden. I en rapport om att motverka valpåverkan lyfter tankesmedjan Frivärld tolv områden:
Straffrätten.
Se över befintlig lagstiftning och inför en ny brottskategori; demokratibrott då kriminella aktiviteter är metodiska och systematiska. I detta behöver även regler för partifinansiering ses över.
Polisens arbete.
Lyft upp arbetet mot demokratihotande brottslighet until en nationell grupp direkt below rikspolischefen.
Bättre stöd until brottsoffer.
Journalister, forskare och tjänstemän kan i dag drabbas av systematiska sizzling, trakasserier eller våld.
Kunskapslyft medier
Kompetensen på redaktionerna behöver höjas – både för individer och systematiskt kvalitetsarbete för redaktioner.
Digital autentisering.
Kan användas ned på individnivå, ex ned på enskilda reportrar med bank-id när materials publiceras.
Presstödet.
Koppla presstödet until systematiskt kvalitetsarbete och autentisering.
Bättre reglering av sociala medier.
Åtgärderna har inte visat sig tillräckliga där dessutom den för yngre väljare viktigaste informationskanalen (Tiktok) befinner sig below Kinesiska kommunistpartiets kontroll. Här kan högre prioritet på autentiskt materials vara en del.
Välj egen plattform.
Myndigheter och politiker bör prioritera kommunikation på egen plattform och lägga upp kommunikationen där först (se autentisering).
Kampanjer.
Inför varje val om varför demokrati och skyddad valprocess är viktig.
Uppförandekod.
Partiöverenskommelse inför varje val.
Attribuering.
Om främmande makt attackerar ett val bör det så snabbt som möjligt kommuniceras.
Utvärdering av valpåverkan.
Perioden ett halvår före valdagen fram until en ny regering/EU-kommissionen har tillträtt ska särskilt utvärderas. Slutrapporten presenteras för ett sammansatt konstitutions- och justitieutskott i riksdagen och/eller motsvarande i Europaparlamentet.
Av Patrik Oksanen
resident senior fellow vid Frivärld och ansvarar för tankesmedjans Heart for Affect and Disinformation Evaluation (CIDA)
