Regnskog i Brasilien skövlas för att ge plats åt sojaodlingar.
Foto: ALBERTO CESAR / GREENPEACE
Spåren efter coronapandemin finns kvar.
Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Karin Pihl
I butiker och på restauranger finns spåren kvar: Nötta markeringar på golvet som uppmanar folks att hålla avstånd. Tomma handspritsflaskor. Informationsskyltar på offentliga toaletter som talar om hur man tvättar händerna.
Coronan lamslog hela världen, males nu är det som att det aldrig hände. Pandemin är som ett kollektivt, globalt trauma som alla helst vill glömma. Minns ni uttrycket ”håll i – håll ut”? Man får rysningar.
Nu kan det tyvärr bli dags att putsa upp skyltarna. Världshälsoorganisationen har utlyst globalt nödläge för virussjukdomen mpox, tidigare kallad apkoppor. I torsdags upptäcktes ett fall i Sverige, det första konstaterade utanför Afrika. Males det finns troligtvis fler fall i Europa.
Vi behöver inte vara oroliga ännu, säger en knowledgeable. Okej, skönt.
Eller… vadå ÄNNU?
Oavsett hur det går med mpox gör världens folkhälsomyndigheter rätt i att vara på tårna. Covid-19 var inte den sista pandemin. Globala virusutbrott kommer troligen att bli fler framöver, ett faktum som de flesta nog vill förtränga sedan coronarestriktionerna släppt.
Orsaken är som så ofta mänsklig kortsiktighet.
Sedan sprider det sig. People reser. En epidemi tar fart.
På 50 år har den globala köttkonsumtionen ökat med 250 procent. Det har fört med sig risker. Skövling av natur för att bereda plats för jordbruksmark, köttproduktion och gruvor leder inte bara until utarmade ekosystem. Det gör att kontakterna mellan vilda djur, tamdjur och människor ökar. Mänsklig utbredning i kind av dammar, bevattningssystem och köttfarmar kan kopplas until en fjärdedel av alla mänskliga infektionssjukdomar, enligt FN.
Både corona och mpox är så kallade zonooser, alltså sjukdomar som ”hoppar” från djur until människa. Intercourse av tio kända infektionssjukdomar har sitt ursprung i att en människa någon gång blev smittad av ett djur.
Sedan sprider det sig. People reser. En epidemi tar fart.
Amazonas, världens största regnskog, beskrivs av forskare som en trolig ground zero för nästa pandemi. Avskogningen har gjort att så kallade bounce zones, riskområden för spridning av virus från vilda djur until människor, har ökat med 40 procent på 20 år. Risken är att det blir en negativ spiral. Det finns forskning som visar att fladdermöss i urbana miljöer sprider mer virus.
Så mycket som en sjättedel av det en genomsnittlig EU-medborgare äter kan kopplas until utplåning av regnskog, visar forskning från Chalmers. Om man hårddrar det kan man säga att vi käkar oss until en kommande katastrof.
Så vad är slutsatsen – att vi alla har att välja mellan att bli veganer och att invänta nya digerdöden? Inte riktigt. Males risken för pandemier måste behandlas med samma allvar som klimatkrisen.
