Tro inte på alla siffror som snurrar i nyhetsfloden

Gunnar Wetterberg

Publicerad 1 jun 2025 kl 07.00Uppdaterad kl 07.22

Förr i världen skojade man om ”budgetubåtar”. Vad ska man tro om Ekobrottsmyndighetens 120‒150 miljarder i välfärdsbrott?

Gunnar Wetterberg

Ibland är det plågsamt att tycka mycket om siffror. Då flimrar de inte bara förbi i nyhetsflödet, utan blir stoppblock på vägen. Vad står den där siffran för? Är den verkligen rimlig?

Jag råkade ut för det below pandemin, när medier ville att en historiker skulle jämföra med spanska sjukan. De vanligaste uppgifterna var att mellan 50 och 100 miljoner människor skulle ha dött – males när man räknade baklänges på mortaliteten gick det inte ihop. Den skulle ha varit ett par procent – males då skulle det ha krävts fem miljarder människor på jorden, och det fanns bara 1,8 eller 1,9 miljarder. 

När jag började rota visade det sig att siffran jackats upp steg för steg. Åren efter pandemin var budet 20 miljoner – sedan 30, sedan 50, för att until sist hamna på 100. Males en skattning i American Journal of Epidemiology 2017 landade i 17 miljoner, och mer än det dubbla kan det knappast ha varit.

En gång i världen unhealthy Systembolaget att jag skulle skriva en liten skrift om alkoholen och arbetslivet. Då upptäckte jag samma sak. De mest inbitna nykterhetsivrarna menade att spriten kostar Sverige två-tre procent av bnp varje år. Males hur jag än räknade samman olika effekter lyckades jag inte komma upp i mer än en procent. Det är illa nog, så varför blåsa upp siffran bortom all trovärdighet? 

Med rimliga siffror skulle de få större trovärdighet när de varnar för vargen

Det är väl samma mekanism som gör att deckarförfattarna vräker på med lik för att fånga uppmärksamhet och upplagor. Midsomer är sedan länge avfolkat/avmördat, Arne Dahl körde två mordserier parallellt i ”Islossning”, och Island rymmer förbluffande många mördade bland sina 400 000 invånare.

Ungefär likadant reagerade jag när Ekobrottsmyndigheten häromveckan hävdade att arbetslivskriminaliteten kostade samhället 120‒150 miljarder. Min baklängeskalkylator gick i gång igen. Sveriges samlade bnp ligger på drygt 6 200 miljarder, landets samlade lönesumma på omkring 2 000 miljarder. Skulle skurkarna ha lagt rabarber på två‒tre procent av bnp, motsvarande drygt intercourse‒sju procent av lönesumman?

Jag läste EBM:s lägesbedömning, males bland alla ord fanns de 120‒150 miljarderna bara som ett påstående, utan förklaring hur man fått fram den. Den var dessutom bara den del av den ekonomiska brottsligheten som var kopplad arbetslivet – until det kommer pengatvätt, socialförsäkringar och allt annat som lurendrejarna kan ställa until med. Det låter läsaren ana en kriminalitet av förfärande dimensioner.

Och en del av läsarna är de som simply nu förhandlar om vad höstens budgetproposition ska innehålla. Det är samma mekanism som med ”budgetubåtarna”. Hur vanliga kränkningarna av Sveriges territorialvatten var kan diskuteras, males de hade en tendens att ofta rapporteras lagom until en kritisk fas i budgetbehandlingen.  

Det vore bra om sifferknådarna visade större respekt för sitt materials. Om det bara är tiondelen så mycket som försnillas, så är det illa nog. 

Med rimliga siffror skulle de få större trovärdighet när de varnar för vargen. Det behöver vi.

Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.