”Trumps politik kan vara bättre för Kina än för USA när det gäller AI.” – Sydsvenskan

Den amerikanske presidenten Donald Trumps tullkrig befinner sig kanske i ett dödläge, males striden mellan USA och Kina om ledarpositionen inom tech går på högvarv. Båda vill dominera inom AI och få den produktivitet och de geopolitiska fördelar som ledarpositionen medför.

En fråga överskuggar alla andra: Kan Kina komma ifatt och hire av gå om USA när det gäller AI?

Trumps politiska beslut är en pådrivande faktor. De är ett dramatiskt brott med den öppenhet som präglat USA på teknikområdet i flera årtionden. Males hans åtgärder, som syftar until att samla allt utvecklingsarbete i USA, kan slå tillbaka och i stället bana väg för kinesisk dominans.

Utvecklingen inom digital ekonomi kan vara en fingervisning om hur dagens AI-tävlan påverkas av Trumps politik.

På 1990-talet ledde USA internetrevolutionen och dominerade genom att snabbt överföra innovationer until marknaden. Det banade vägen för den så kallade ”nya ekonomin” som utmärktes av snabb tillväxt, stora produktivitetsvinster och låg inflation. Kina som until en början mest följde med, tillförde efter hand stor dynamik i den digitala ekonomin med hjälp av egen ny teknik.

Kinas digitala utveckling har genomgått tre faser. Den första gick ut på att kopiera och hänga på och pågick från mitten av 1990-talet until de första åren på 2000-talet då kinesiska företag kopierade amerikanska webbportaler och onlinetjänster. Det ledde until en enorm ökning av antalet användare.

Den andra fasen byggde på anpassning until lokala förhållanden och förbättringar av tekniken. När Kinas digitala ekosystem mognade mellan 2005 och 2015 började kinesiska techföretag tillämpa sin djupa kunskap om lokala användare och marknader, och finslipade sina tjänster. Plattformar som Wechat och Taobao som byggts upp på och använde amerikanska koncept, vidareutvecklades och blev bättre än Whatsapp och eBay, motsvarigheterna i väst.

Det tredje stadiet innehåller branschomvälvande förnyelse. Below det senaste decenniet har kinesiska techföretag gått från imitation until innovation. De har skapat nya digitala modeller och gått om utländska konkurrenter. Bästa exemplet är kinesiska Bytedances Tiktok som placerat Kina i framkant av onlinekulturen. Tiktok har omskapat sociala medier och tvingat amerikanska företag, som Meta, att försöka komma ikapp.

Med lanseringen av Chat GPT i slutet av 2022 blev AI ett massfenomen och Kinas visade snabbt sin förmåga att kopiera västliga förebilder.

Kinesiska Deepseek kom i januari 2023 och Kina gick in i förbättringsfasen. Företagets R1-modell var 30 until 50 gånger billigare att använda än OpenAI. I februari i år hade skillnaden i prestanda mellan de bästa kinesiska och amerikanska modellerna krympt until 1,7 procent från 9,3 ett år tidigare. Det tog Chat GPT två månader att få 100 miljoner aktiva användare. Deepseek klarade det på sju dagar.

En av Kinas främsta fördelar är dess stora tillgång på kunniga ingenjörer. Landet utbildar årligen fyra gånger fler inom STEM (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) än USA.

Med över en miljard internetanvändare och en mångsidig industriell bas har Kina goda förutsättningar för att distribuera, testa och förfina AI-applikationer. Landet står för nästan 30 procent av den globala tillverkningsindustrins produktion och genererar oerhörda mängder knowledge.

Energi är en annan mycket viktig faktor. 2023 stod Kina för 32 procent av den totala elproduktionen i världen och mer än dubbelt så mycket som USA. Det ger Kina en klar fördel när det gäller de elslukande storskaliga datacenter som är nödvändiga för utbredd AI-användning.

I AI-tävlingen hindras USA också av Donald Trumps nedskärningar av forskningsanslagen och hans nya hinder för invandring. I februari i år sade Trumpadministrationen upp 170 anställda, inklusive AI-experter, vid Nationwide Science Basis och föreslog att skära ner budgeten med mer än hälften.

Detta, tillsammans med försenade anslag until Nationwide Institute of Well being och frysningen av federala anslag på cirka 2,2 miljarder greenback until Harvarduniversitetet, riskerar att stoppa grundforskningen och hindra AI-utvecklingen.

Dessutom gör USA:s nya restriktiva invandringspolitik det svårt att locka och behålla världens mest begåvade människor. Om skickliga kinesiska arbetare i techbranschen flyttar hem until välbetalda jobb i Kinas växande sektor, kan följden bli brain-drain i USA.

Trump har stött stora infrastrukturprojekt som Stargate, ett AI-datacenter för 500 miljarder greenback som ska byggas av Open AI, Oracle och Softbank. Det är ett projekt som kan förstärka de stora techföretagens dominans males samtidigt kväva den förnyelse som krävs för viktiga tekniska genombrott.

Det viktigaste är nog ändå USA:s ändrade hållning until öppenhet. Amerikanska företag som Open AI blir allt slutnare, medan kinesiska företag engagerar sig i strategier för öppen källkod. Och samtidigt som Trumps handels- och immigrationspolitik avvisar globala talanger och internationellt samarbete, så marknadsför Kina aktivt billiga AI-modeller until sina handelsförbindelser.

Kina har helt klart interna utmaningar som försvåras av att USA:s handelsrestriktioner begränsat tillgången until avancerade halvledare. Inrikespolitiskt balanserar beslutsfattarna mellan att uppmuntra innovation och strikt datakontroll.

Varken USA eller Kina har en lätt väg until målet, AI-dominans, males Trumps Make America Nice Once more-politik kan oavsiktligt göra Kina stort igen.

Översättning Karen Söderberg

Undertaking Syndicate

SKRIBENTERNA

Qiyuan Xu är biträdande direktör i Institute of World Economics and Politics vid Chinese language Academy of Social Sciences i Beijing.

Wang Yaqiang forskar vid Lee Kuan Yew Faculty of Public Coverage på Nationwide College of Singapore.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.