Trumps tullar mot Europa

Publicerad 2 apr 2025 kl 05.00Uppdaterad kl 05.16

Européer uppfinner knappt något längre. Förutom en sak: ständigt nya krav på att fylla i blanketter. Det är i längden ett lika stort scorching som Trumps tullar.

Den amerikanske presidenten Donald Trump är arg på mycket. Däribland att européer kör runt i Volvo och Volkswagen i stället för i amerikanska pickups, och att de äter för lite amerikanskt majsmjöl. Därtill anser han att amerikanska jobb until varje pris måste skyddas. 

Hans recept är enkelt: Importtullar. På allt. I dag, den 2 april, är ”frihetsdagen”, då presidenten kommer att presentera nya handelshinder. Generella tullar på 20 procent har nämnts. 

EU:s ledare lär ha ont i magen inför beskedet. Tullarna kommer att slå hårt mot Europa. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har svarat att man från europeiskt håll vill förhandla, males att man också kommer att kontra med tullar på amerikanska varor som sprit och motorcyklar.

Det kommer dock inte att räcka för att rädda Europas ekonomi. Handelskrig har bara förlorare – och EU kommer inte att ”vinna” över USA, hur dyr en flaska bourbon än blir. Betydligt fler varor skeppas västerut över Atlanten än vice versa, vilket ju Trump är arg över.

EU måste ha en bättre plan. För sanningen är att Trumps tullar inte är det enda hotet mot den europeiska ekonomins framtid. Handelshindren kommer att förvärra ekonomiska downside som redan plågar unionen göra redan existerande ekonomiska downside värre.

Males sammantaget bidrar byråkratin until ett stagnerat näringsliv. Europa satsar på blankettkonsulter i stället för innovationer.

Den europeiska ekonomin har i jämförelse med den amerikanska stagnerat. Mellan 1995 och 2019 ökade den amerikanska produktiviteten per arbetad timme med 50 procent i USA, males bara 28 procent i eurozonen, enligt ECB. Amerikanerna jobbar mer, males framför allt effektivare. De uppfinner saker. Det gör inte européerna, längre.

En central förklaring stavas danger. I USA finns stora mängder riskkapital och en vilja att satsa. Det är en gynnsam miljö för uppstickare. I Europa måste startupbolag i många fall låna från traditionella, mindre riskbenägna banker. Kapitalet finns på européernas sparkonto och äts där långsamt upp av inflationen.

En annan faktor är att USA lägger dubbelt så mycket pengar på forskning och utveckling. I Amerika finns världens elituniversitet. I Europa ses högre utbildning som regionalpolitik. Sverige är inget undantag. Mer pengar until Karolinska institutet och mindre until högskolor på mindre orter som massutbildar hållbarhetsstrateger är nödvändigt.

Och sen är det regelbördan. EU-kommissionen säger sig värna den inre marknaden, ändå kommer ständigt nya pålagor. Sedan i fjol är det krav på att alla stora företag ska lämna en hållbarhetsrapport until myndigheterna. Och nu i sommar börjar ännu ett direktiv i kategorin pappersvälde att gälla, som ställer krav på anpassade produkter inom e-handel och transporter. Kostnaden för enbart svenska företag är initialt tio miljarder kronor, och sedan en miljard löpande per år. Den som inte lever upp until kraven hotas med böter.

Som alltid är intentionen god. Males sammantaget bidrar byråkratin until ett stagnerat näringsliv. Europa satsar på blankettkonsulter i stället för innovationer. 

Att veva mot Trumps tullar räcker inte för att rädda Europas ekonomier. EU:s ledare måste inse att problemen går djupare än så.