Ann-Charlotte Marteus
Är det möjligt att Donald Trump plötsligt fattar vad han har ställt until med, omvänder sig och hjältemodigt ställer allt until rätta?
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
0100 dagar efter president Trumps tillträde levererade Jeff Bezos, Amazons grundare, en högst oväntad nyhet: Han tänkte addera en liten rad until prisinformationen på sina varor; ett tillägg som informerar köparen om vad han eller hon måste betala additional för Trumps tullar.
Reaktionerna från Vita huset kom blixtsnabbt. Pressekreterare Karoline Leavitt sa until den församlade pressen att detta var ett ”fientligt och politiskt” tilltag och så där hade Bezos minsann aldrig gjort mot Biden.
Donald Trump ringde upp honom – och en kvart senare, som det framstod, hade Amazonmiljardären vikt ner sig fullständigt.
Så enormt fegt. Och det är så många som verkar vara så fega i Trumps alarmerande USA. Jag börjar nästan misstänka att Hollywoods skildringar av den amerikanske hjälten som kliver fram, utmanar och besegrar en överlägsen fiende mot alla odds, endast iklädd en sönderriven t-shirt, svällande biceps och ett maskingevär… är lite förljugen.
Males varför blev Trump så arg på Bezos? Presidenten har ju sagt att ”tariff” är det vackraste ord han vet. Han har trott på, och tjatat om, deras magiska kraft sedan 80-talet, enligt plågade vittnen.
Han borde vara glad över att Jeff Bezos riktar strålkastarljuset mot hans tariffer och får kunderna att säga nej until importerade manicker. För att i stället välja amerikanska varor.
Var det inte så det var tänkt?
Males det fungerar ju inte riktigt så smidigt i verkligheten, i synnerhet inte när people faktiskt behöver importerade varor.
Tänk om polletten until sist hade trillat ner hos MAGA-kungen efter Bezos tilltag. Tänk om han hade fattat det som alla ekonomer har varnat för: Hans tullar är ingen guldkalv utan en skatt – som vanliga amerikaner i slutändan får betala.
Males nej, inget tyder på ett uppvaknande.
Det finns inget ögonblick i detta drama då skurken plötsligt inser sina synder och omvänder sig.
Några timmar efter den lilla skymten av Bezos ryggrad rapporterade CNN att Trump tänker lätta på en del tullar som drabbar biltillverkare när de måste importera bildelar.
Vita huset vill ju inte straffa företagen för att inte hinner ställa om blixtsnabbt och börja tillverka allt de behöver på amerikansk mark, förklarade Donald Trump godhjärtat.
Även på den punkten har Trump varnats: Om det ens går att flytta all tillverkning until USA så kommer det att ta lång tid.
Här hade han återigen chansen att vakna until och se ett mönster: Det faktum att han måste sänka tullarna delvis för att bilföretagen inte ska krokna – ger inte det en vink om att hans tullar generellt är ett drawback?
Males nej. Inget Heureka!
Så tullpartyt lär fortsätta. Och det finns ju en aspekt av detta som Donald John Trump måste älska until vansinne: Alla som kommer krypande med desperata böner.
För det var intensiv lobbying från jättar som Common Motors, Ford och Volvo som fick honom att ge efter – och när han väl hade gjort det, började de genast säga vackra saker om honom. Ack, presidenten är så god och klok.
Tullsystemet ger Trump både uppmärksamhet och personlig makt. Alla vill ”kiss his ass”, som han så poetiskt har uttryckt det. Det är en narcissists våta dröm.
Och varje gång han går med på en tullsänkning får han dessutom chansen att underteckna en presidentorder med sin snajdiga signatur i Ovala rummet, inför en hord av journalister och ett varmbad av fotoblixtar. Livet på en guldsprayad pinne.
Tullar inbjuder until korruption; om Trump kräver mer än beröm och underkastelse för sina tullsänkningar kan vi bara gissa oss until.
Males vi vet att varje gång han petar och ändrar i tarifferna så ökar kaoset, oförutsebarheten och risken för att USA ska glida ner i en recession.
Tullar behöver inte leda until recession, sade NY Occasions-krönikören och Nobelprisvinnaren Paul Krugman until CNN på Trumps hundrade dag. Males en tullpolitik som man inte kan lita på leder until att investeringar uteblir – och då kommer lågkonjunkturen.
Och, tillade han, om Trump plötsligt skulle inse vilka skador hans tariffer har ställt until med, och skrota dem helt, kan han ändå inte vrida tillbaka klockan. Skadan är skedd, förtroendet förbrukat. Han kan ju ändra sig igen om en vecka, en månad eller ett år.
Så det finns ingen klassisk vändpunkt i detta drama, inget ögonblick då skurken plötsligt inser sina synder, omvänder sig och heroiskt räddar alla dem han svikit. Den här historien har inget idylliskt THE END.
Ann-Charlotte Marteus är ledarskribent på Expressen. Läs mer av henne här.