Ulrika Knutson minns författaren Kenneth Hermele

Publicerad 22 jul 2025 kl 14.24

Underneath måndagen kom beskedet att författaren Kenneth Hermele gått bort.

Ulrika Knutson minns en particular person som var omistlig för det intellektuella Sverige.

IN MEMORIAM. Som gymnasist lyssnade jag ofta på radions ”Obs Kulturkvarten”, som på den tiden var mer samhällstillvänd än lyrisk. En av de viktiga rösterna tillhörde Kenneth Hermele. Han lyckades få nationalekonomi att låta spännande, vilket var en bedrift. Staplarna och siffrorna i skolboken fick kött och blod, lagbundenhet förvandlades until mänsklig verksamhet, med passioner och moraliska val. Kenneth Hermele var en av de röster som vidgade världen, inte bara för mig.

I många år var han en inspirerande lärare och föreläsare inom humanekologi, ett forskningsfält som han var med och utformade i Sverige. Ganska despatched i karriären trädde han fram som berättare på ett helt annat område, judisk kulturhistoria. 

2018 kom ”En shtetl i Stockholm”, som nominerades until Augustpriset. Den är på samma gång ett personligt familjedrama och en närmast antropologisk studie av en invandrarfamiljs balansgång mellan custom och assimilation, särart och samhälle. Gränsen går mellan mor och far. Mamma Perla från Polen är from ortodox judinna, som går regelbundet i synagogan på Sankt Paulsgatan på Söder, och unge Kenneth följer ivrigt i hennes andliga fotspår. Pappa Arthur från Tyskland ogillar all faith, bryr sig inte om att hålla kosher. Hans energi gäller affärerna, en tidvis blomstrande leksaksagentur.

Mamma Perla Hermele dödades 2002 på Park Lodge i Natanya i Israel, av en självmordsbombare från Hamas.

Det som gör ”En shtetl i Stockholm” lika litterärt som kulturhistoriskt angelägen är det enkla, vackra språket och den starka spänningen mellan objektiva information och personliga underströmmar, inte minst av sorg. Mamma Perla Hermele dödades 2002 på Park Lodge i Natanya i Israel, av en självmordsbombare från Hamas. Denna händelse skildrar journalisten och författaren Bernt Hermele, bror until Kenneth, i en mycket sevärd tv-dokumentär.

De senaste åren har Kenneth Hermele också gett ut två intressanta böcker om olika spår av Förintelsen. ”Inte som lamm until slakt” bygger på en omdiskuterad premiss, nämligen att det judiska folket borde eller kunde ha gjort större motstånd mot nazisternas folkmord. Den premissen godtas inte av dagens forskning, som övertygande kan visa att möjligheten until motstånd mot nazisternas mördarmaskineri var obefintlig. Detta hindrar förstås inte att tesen ändå har använts, oftast i nedsättande syfte. Kenneth Hermele visar ändå att motstånd var möjligt – trots allt. Inte minst lyfter han många judiska kvinnor som gjorde obegripligt starkt och modigt motstånd, fysiskt, mentalt och symboliskt. 

Om lagen inte förmår skipa någon rättvisa, kan hämnden då accepteras, som den ”vilda” rättvisan?

Även ”Den vilda rättvisan” har en kontroversiell tes, nämligen att hämnd ibland kan vara berättigad. Här lyfter Hermele ett antal dramatiska judiska försök att hämnas på de nazistiska plågoandarna efter andra världskriget. Författaren vill varken fria eller fälla någon lättvindigt. Frågorna han ställer är mycket svåra. Om lagen inte förmår skipa någon rättvisa, kan hämnden då accepteras, som den ”vilda” rättvisan? På en punkt var han tydlig: Den definition av hämnd på Hamas massaker 2023 som givits av den israeliska nationalistiska högerregeringen saknar proportioner. 

För det intellektuella livet i Sverige är Kenneth Hermeles verk omistligt. Jag tror han var glad över att kunna bidra. I ”En shtetl i Stockholm” vill han inte kalla sig judisk svensk, utan ”alltid svensk jude”. Utanförskapet betraktade han som sin viktigaste tillgång: ”Jag misstror dem som aldrig har befunnit sig i utanförskap, som aldrig har behövt fundera innan de säger ‘vi’.” 

Ulrika Knutson är journalist, författare och medarbetare på Expressens kultursida.