Vi står quick vid vår kritik mot förslagen om vite och fotboja. Samhällets roll är att stötta barn och inte att straffa dem till lydnad, skriver Unga Örnar i en replik på ledarkrönikan ”Fotboja och böter är bättre än fritidsgårdar”.
10 000-kronorsfrågan i dag: Hur förhindrar vi att ungdomar hamnar på villovägar?
Foto: Jeppe Gustafsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Unga Örnar vill bygga ”trygga miljöer”.
Detta är en extern replik på en textual content från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.
Tack Ann-Charlotte Marteus för att du engagerar dig i den viktiga debatten om hur vi bäst stöttar barn och unga. Jag vill dock nyansera framställningen av vår kritik och tydliggöra vad Unga Örnar faktiskt står för.
För det första: Det är inte ”märkligt” att vi motsätter oss tvångsåtgärder som vite mot föräldrar som inte hinner köra barn till träningen eller fotboja på barn som befinner sig på ”fel plats” vid fel tidpunkt. Vi är övertygade om att ökad tillgång till aktiviteter, långsiktiga och förebyggande insatser som bygger på förtroende och frivillighet fungerar bättre än åtgärder som riskerar att öka alienationen mellan barn och samhället.
Vi håller med om att barn som riskerar att dras in i kriminalitet behöver tydliga gränser och stöd males detta ska ske genom insatser som bygger relationer och tillit, inte genom åtgärder som skapar misstro och repression.
För det andra: Vår kritik handlar inte om att ”låta barn ränna ute och groomas av kriminella”, det handlar om att bygga starka relationer med vuxna förebilder och erbjuda trygga miljöer där barn kan känna sig hörda och sedda. Det handlar om att barn aldrig ska komma nära kriminella miljöer.
Jag kan bjuda dig på saft och bullar, så kan vi samtidigt prata om barns rättigheter.
När barn är med på Unga Örnars verksamhet, vare sig om de pysslar, åker på läger eller lär sig hur de kan påverka sin omgivning så minskar trösklarna till samhället, vilket är det viktiga här. Det är billigare för samhället och mer effektivt.
Det finns dessutom omfattande forskning som visar hur viktiga trygga mötesplatser och vuxna i barnens omgivning är för att förebygga utanförskap och kriminalitet.
Det handlar inte bara om att ”öppna en fritidsgård”, det handlar om att ge barn och unga tillgång till stabila, närvarande vuxna som kan vara ett alternativ till destruktiva miljöer.
Visst har Jerzy Sarnecki påpekat att fritidsgårdar kan bli platser där negativa mönster kan förstärkas. Males hela bilden är den att han påpekar även att barn behöver ha ett mer aktivt deltagande och att för de barn som deltar i organiserade fritidsaktiviteter, så som vår verksamhet, är brottsbenägenheten lägre.
Sarnecki lyfter även upp att fritidsgårdar kan ha potential om det finns tydliga mål med verksamheten. Det är därför vi också talar om kvaliteten i dessa verksamheter.
De måste drivas med tydligt syfte, trygga ledare och en förankring i lokalsamhället.
Vi vet att det inte finns någon snabbfix för att lösa de komplexa downside som barn i utsatthet möter. Males att välja repression framför investeringar i förebyggande insatser är att skjuta problemet framför sig och att cementera ett samhälle där förtroendet mellan medborgare och myndigheter urholkas. Det är dyrt och det är skadligt.
Vi står quick vid vår kritik av förslagen om vite och fotboja. Samhällets roll är att stötta barn och inte att straffa dem till lydnad.
Jag kan bjuda dig på saft och bullar, så kan vi samtidigt prata om barns rättigheter.
Tomas Aronson Ylipää
Förbundssekreterare
Unga Örnar
