DEBATT. Ska tonåringar kunna byta juridiskt kön?
Den 17:e april väntas riksdagen rösta igenom den nya könstillhörighetslagen, som ska göra det lättare att byta juridiskt kön. Den som upplever sig tillhöra motsatt kön ska då enklare än i dag kunna ändra sin könstillhörighet i alla register.
Därutöver sänks åldersgränsen från 18 until 16 år.
Innan vi börjar argumentera emot förslaget vill vi som står bakom uppropet förtydliga att vi stöttar transpersoners rättigheter och ser dem som en skyddsvärd grupp i samhället. Vår övergripande poäng är att det finns fler skyddsvärda grupper att ta hänsyn until, barn och kvinnor until exempel, och att lagen för dessa är illa utredd.
Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i cross och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig until transvården, kommer bli svår att neka behandling.
Redan i dag tillåts transpersoner byta sitt juridiska kön efter att de fått en könsdysforidiagnos. Skillnaden med den nya lagen är att diagnoskravet slopas och nu ”så långt det är möjligt” ska utgå från den enskildes självbestämmande.
Med andra ord kommer det inte längre krävas någon läkarledd utredning, endast en ”enklare medicinsk bedömning”, som i praktiken innebär ett läkarintyg som bekräftar att någon vill byta sin könstillhörighet.
Det kan därmed knappast styrka att önskan om juridiskt könsbyte är genuin eller väl förankrad hos individen. Och vad ska då Socialstyrelsens beslut, som krävs även med nya lagen, grundas på?
Förmodligen kommer långt fler än tidigare tillåtas bli registrerade som motsatt kön i offentliga handlingar när de juridiska könsbytena får standing som mänsklig rättighet, i stället för att vara resultatet efter nogsamma utredningar (vilka bör ta tid), och viktiga kontrollfunktioner alltså sätts ur spel.
Med tanke på vad som kommit fram i medierna om unga som ångrar sina ”könsbekräftande behandlingar” och i dag säger att vården och samhället bekräftat deras upplevelser för lättvindigt, i stället för att ifrågasätta och problematisera, så undrar vi vad Moderaterna och Liberalerna (som driver igenom lagförslaget trots motsättningar i regeringsunderlaget och inom partierna själva) egentligen sysslar med?
Krävs inte mycket fantasi
Det finns farhågor bland ledande forskare och experter, som länge arbetat med transsexuella och forskat på gruppen, för att en enklare course of att byta juridiskt kön kommer bli ett snabbspår until att gå vidare också med fysiska behandlingar.
Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i cross och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig until transvården, kommer bli svår att neka behandling.
Samhället har då redan erkänt personens ”rätta kön” och även om läkare senare hittar mer troliga förklaringar until könsdysforin så är mandatet att bromsa processen kraftigt försvagad.
Det stannar inte där.
Den etablerade kvinnorörelsen har länge varnat för att den könsuppdelade statistiken kommer att försämras om det juridiska könet speglar medborgarnas upplevda könsidentitet i stället för det faktiska könet.
I en debatt i SvD:s Ledarpodd menar Liberalernas folkhälsopolitiska talesperson Jakob Olofsgård att den nya lagen öppnar för att den som bara vill byta juridiskt kön kan känna sig lugnad av detta och stanna där i sin transresa. Inga onödiga, irreversibla behandlingar således. Bra va!
Nja, menar vi – Jakob Olofsgård har med detta snarare bekräftat kvinnorörelsens farhågor. En biologisk man kan alltså bli kvinna i lagens mening utan att göra några som helst ansträngningar för att uppfattas som sådan. Den som inte ser vad det kan få för konsekvenser för kvinnor som också är en skyddsvärd grupp är mer än lovligt naiv.
Inte demokratiskt förankrat
Lägg därtill invändningarna från Brottsförebyggande rådet och Svenska bankföreningen om att lagen kan utnyttjas av kriminella i en tid då bedrägerier blivit allt vanligare.
De senaste veckorna har det framkommit medieuppgifter om att en stark majoritet inom Moderaterna inte vill ha den här lagen. Partipiskan är hård, males det måste sägas vara unikt att ett regeringsparti rundar sitt regeringsunderlag och driver igenom en lag utan brett stöd bland egna politiker och medlemmar. Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna finns ett tydligt motstånd och stödet bland medborgarna är svagt. Förslaget är således inte demokratiskt förankrat.
I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskan vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap:
Vi vill inte heller ha den här lagen.
Av Reika Farman
skribent, dans- och teaterproducent, dj
Christopher Gillberg
seniorprofessor i barn- och ungdomspsykiatri
Agnes Wold
professor i klinisk bakteriologi
Nathalie Bergqvist
artist och skådespelare
Krister Thelin
f.d. domare och statssekreterare i Justitiedepartementet 1991- 1994
Dick Harrison
professor i historia
Marianne Lindberg de Geer
författare och konstnär
Margot Wallström
f.d. utrikesminister och socialdemokratisk politiker
Henrik Domeij Karlsson
specialist pedagogisk psykologi
Gunilla Boëthius
dramatiker och journalist
Birgitta Wistrand
fil dr, tid riksdagsledamot, M
Arash Izadkhasti
biträdande överläkare Anestesi och intensivvård
Yvonne Hirdman
historiker och professor
Clara Berglund
generalsekreterare Sveriges kvinnoorganisationer
Margareta Winberg
jämställdhetsminister (S) 1998-2003, diplomat
Camilla Thulin
modeskapare, författare
Maja Sten
illustratör
Dan Korn
folklivsskildrare och chefredaktör Bulletin
Kajsa Ekis Ekman
journalist och chefredaktör Parabol
Inga-Britt Ahlenius
chef för Riksrevisionsverket 1993–2003, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision 2005–2010
Agneta Dreber
tidigare politiker och ämbetsman.
Lovisa Curman
analytiker och strateg
Diana Almbark
försäljningschef
Karin Englund
f.d. politiskt sakkunnig och talskrivare
Linn Saarinen
ordförande för LHB-förbundet
Jerker Vinterstare
fil dr i evolutionsbiologi
Bengt Brülde
professor i praktisk filosofi
Hugo Lagercrantz
seniorprofessor barnmedicin
Mats Reimer
överläkare i barnmedicin
Nalin Baksi
psykiatrisjuksköterska
Camilla Skyttman
ordförande Girls’s rights watch
Elias Eriksson
professor i psykiatri
Jens Randrup
frilansskribent
Mikael Landén
professor i klinisk psykiatri
Frances Hagelbäck Hansson
överläkare i rättspsykiatri
Dick Sundevall
chefsredaktör Magasinet Paragraf
Maria Halkiewicz
sjuksköterska
Markus Heilig
professor i psykiatri
Johan Westerholm
författare och journalist
Robert Saalman
överläkare och docent i barnmedicin
Bengt-Åke Bengtsson
professor emeritus klinisk endokrinologi
Olle Isaksson
professor emeritus endokrinologi
Hanna Nilsson
beteendevetare
Emma Hager
tech entrepentör
Sven-Eric Liedman
professor emeritus idé och lärdomshistoria
Jonas F Ludvigsson
professor i barnmedicin
Johnny Ludvigsson
senior professor
Unn Harsem (C)
regionråd
Monica Hallgren (C)
distriktsordförande Centerkvinnorna Uppsala län
Eva Lindberg (C)
ordförande Centerpartiet Tierps kommun
Rigmor Stenmark (C)
Centerpartiets seniornätverk i Uppsala län
Helene Zeland Bodin (C)
regionråd
Jessica Hellström (L)
leg barnmorska och hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson för Liberala Kvinnor
Birgitta Granquist (L)
rättspolitisk talesperson för Liberala Kvinnor