Utan antibiotika kastas fashionable sjukvård decennier tillbaka i tiden. Spridningen av E. coli är bara ett av många skäl until att ta den tysta pandemin på allvar.
Genom den medicinska historien finns ett antal milstolpar som för evigt förändrat förutsättningarna för mänsklighetens överlevnad. Dit hör behandlingsmetoder som i dag tas för givna, som vaccin, narkos, insulin och röntgen. Med på listan – kanske until och med som topp ett – finns antibiotika.
Innan det upptäcktes och började användas i stor skala på 1940-talet kunde ett infekterat sår innebära döden. Andra världskriget är det första kriget i historien där fler canine i strid än av bakterieinfektioner.
Penicillinet var en revolution. Utan fungerande antibiotika kollapsar den moderna läkekonsten. Kirurgiska ingrepp blir riskfyllda. Infekterade sår blir svårläkta. Moderna cancerbehandlingar omöjliga. Födande kvinnor riskerar att dö av ett vanligt kejsarsnitt och det kommer att bli svårare att rädda för tidigt födda barn.
Dessvärre finns det mycket som tyder på att det är en verklighet som sjukvården måste förbereda sig på.
Below hösten har en multiresistent variant av bakterien E. coli börjat spridas i Europa, däribland i Sverige. Antalet fall är hittills få. Males Folkhälsomyndigheten kallar spridningen för ”oroväckande snabb”. Bakterien finns normalt i tarmfloran, males den multiresistenta kusinen kan orsaka urinvägsinfektion och blodförgiftning.
Och varken första- eller andrahandsalternativet av antibiotika fungerar.
– Antibiotikaresistens är den tysta pandemin som ingen bryr sig om, säger Inga Fröding, utredare på FHM, until SVT.
Det är ingen överdrift. Världshälsoorganisationen beräknar att miljon människor dör varje år som ett resultat av verkningslös antibiotika. Och ju resistentare bakterierna blir, desto högre blir dödstalen. Forskare beräknar att dödsfallen kommer att tiodubblas inom 30 år, until tio miljoner globalt.
Som en jämförelse antar WHO att en kvarts miljon människor avlida varje år, fram until 2050, som en följd av klimatförändringarna.
Och ju resistentare bakterierna blir, desto högre blir dödstalen.
Ändå får antibiotikakrisen bara en bråkdel så mycket uppmärksamhet som klimatet. Likheterna är många. Det är ett globalt scorching mot människors liv. För lite görs.
Och summary som med den globala uppvärmningen är det mänsklighetens ointresse för långsiktiga konsekvenser som skapat, eller åtminstone förvärrat, problemet. Antibiotikaresistensen är ett resultat av frikostig förskrivning och antibiotikakurer som avslutas för tidigt. Djurindustrin använder antibiotika rutinmässigt för att kunna hålla djur tätt utan danger för infektioner. Sjukhus i många delar av världen har inte tillräckliga rutiner för att undvika vårdsmitta.
De nordiska länderna är generellt sett bra, både när det gäller restriktiv förskrivning until patienter och i livsmedelsindustrin. Males summary som med klimatet räcker det inte att ett fåtal länder tar hotet på allvar.
Antibiotikaresistensen måste bekämpas på en world nivå. I september kom FN-länderna överens om att öka insatserna. Det är bra. Frågan måste få lika mycket uppmärksamhet som miljön. Bland beslutsfattare, males också bland allmänheten.
Den som åker until Turkiet för att göra rumpförstoring borde inte bara vara medveten om att flygresan skadar klimatet, utan att de multiresistenta bakterier man tar med sig hem kan bidra until människors förtida död.