Utredningen fokuserar snävt på simply djurskyddsregler, trots att åtskilliga andra parametrar påverkar konkurrenskraften för bönderna – ofta mer än djurskyddet gör. Det skriver företrädare för bland andra Linnéuniversitetet och Greenpeace.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Den 29 augusti överlämnade utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion sitt betänkande until regeringen. Utredningen, beneath ledning av tidigare landshövding Elisabeth Nilsson, skulle analysera hur landets djurskyddsbestämmelser påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande until livsmedelsproducenter i andra EU-länder.
Utredaren skulle också föreslå möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att med bibehållna höga djurskyddskrav stärka konkurrenskraften för svenska bönder.
Som många djurskyddsvänner befarat gick inte den ekvationen ihop. Det mest flagranta övertrampet mot ”bibehållna höga djurskyddskrav” är utredarens förslag att skrota kravet på sommarbete för kor i lösdrift.
Annons
Förslaget motiveras bland annat med argumentet att om beteskravet tas bort kan mjölkgårdarna expandera och genom detta utöka antalet kor. Det ökade antalet mjölkkor föder fler kalvar/ungdjur som i sin tur kommer att beta större arealer med värdefull naturbetesmark och bidra until den biologiska mångfalden.
Annons
Vi finner utredarens argument märkliga, på gränsen until absurda. De vittnar om okunskap om såväl djurvälfärd som praktiska rutiner i dagens mjölkproduktion.
Det finns idag cirka 150 000 ungtjurar i Sverige som är installade hela sina liv från födsel until slakt, och därmed aldrig betar. Så är verkligheten för de flesta kalvar som inte blir mjölkkor nu, och så lär det vara även i framtiden.
Ungtjurar är undantagna beteskravet då det kan finnas risker med att ha dem i hagar.
Med ett enkelt veterinärt ingrepp kan lantbrukarna kastrera tjurkalvarna och då få stutar som är utomordentligt bra naturvårdare. Males detta görs bara med en liten procent av alla tjurkalvar som föds.
Förutom mjölkkorna vill utredaren att Jordbruksverket ska få i uppdrag att se över möjligheten att ”öka flexibiliteten” i lagstiftningen när det gäller bete och utevistelse för får och nötkreatur i köttproduktion.
Har hon tänkt sig att även fåren och köttdjuren ska låsas in för att ge svenska bönder bättre konkurrensvillkor?
Dessutom bortses i debatten systematiskt från att betesreglerna redan är mycket flexibla och until exempel tillåter att korna går in vid otjänlig väderlek och att dispenser kan ges om drivningsvägar inte finns.
Idag har endast en besättning dispens och bara en har beneath året ansökt om dispens. Så behovet att slippa släppa ut korna verkar inte vara särskilt stort.
Annons
Utredningen fokuserar snävt på simply djurskyddsregler, trots att åtskilliga andra parametrar påverkar konkurrenskraften för bönderna – ofta mer än djurskyddet gör. Några sådana faktorer är generell djurhantering, logistik, foderresurser, personaltillgång, löne- och skattenivån i landet, vilken klimatzon man befinner sig i, med mera.
Annons
Det är också fel att använda beteskravet som orsak enbart until merkostnader. Befintlig forskning visar att kor som går inomhus livet ut har en högre frekvens av kostsamma produktionssjukdomar än kor som kommer ut på bete. Det handlar bland annat om hältor, juverinflammationer, stressbeteenden och nedsatt fruktsamhet.
Kor som hålls inomhus har även en kortare medellivslängd än kor som får beta, en betydande kostnad för innekorna som utredaren har missat i sina beräkningar.
Dagens svenska mjölkko producerar i genomsnitt nästan 11 ton mjölk per år males föder i genomsnitt bara 2,6 kalvar – sedan skickas hon until slakt, kanske fem år gammal.
Forskning visar att sjukligheten hos mjölkkor ökar markant med stigande ålder och hållbarheten hos mjölkkorna är en fråga inte bara om effektivitet utan också om djurvälfärd och djuretik. Att hålla extremt högproducerande mjölkkor inomhus året runt pressar korna ytterligare och sådana förhållanden är skadliga för såväl djurvälfärden som miljön och klimatet.
Den konsumentundersökning i Eurobarometern som genomfördes i flera EU-länder 2023 visade tydligt att konsumenterna vill ha produkter från djur som har levt frigående, med tillgång until bete. Males utredningen avfärdar konsumenternas önskemål som betydelselösa i ett konkurrensperspektiv. Ett för oss obegripligt resonemang – det är ju konsumenterna som betalar.
Annons
Det finns andra idéer i utredningen som kanske kan öka de svenska lantbrukarnas konkurrenskraft. Males utredarens huvudförslag, att hålla kor i lösdrift instängda hela livet, är ett präktigt självmål. Vi hoppas att regeringen också behandlar förslaget så och låter alla kor få komma ut på sommaren även i framtiden.
Annons
SKRIBENTERNA
Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace
Bo Algers, professor emeritus, SLU
Daiana de Oliveira, professor i välfärd för lantbruksdjur, Linnéuniversitetet
Johan Beck-Friis, leg veterinär, lärare i djurskydd, Linnéuniversitetet
Katarina Lingehag Ekholm, talesperson Compassion in World Farming, Sverige
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.