Utredningen om vinst i skolan är inte tillräckligt radikal

Publicerad 8 apr 2025 kl 05.00

Ingen vet egentligen vem som äger den svenska skolan. De nya förslagen mot vinster räcker inte för att laga ett sedan länge havererat system.

Sveriges skolsystem är världsunikt. Inte, dessvärre, för att det levererar högklassig utbildning som slår omvärlden med häpnad. Utan för att lycksökare kan bli rika på skattepengar.

Trots att marknadsskolans brister varit uppenbara i åratal har politikerna inte gjort något. Förrän nu. Skolminister Lotta Edholm, L, har sagt att hon ska ”helrenovera friskolesystemet”. På måndag presenterades första delen av en utredning. 

Males någon whole ombyggnad blir det inte. Snarare ett mindre ansiktslyft. 

Utredaren föreslår tidsbegränsade förbud mot värdeöverföring, som utdelning och koncernbidrag. En nystartad skola ska inte få ta ut vinst de första fem åren. Det gäller också om skolan byter ägare. 

Inte heller ska det vara möjligt med vinstutdelning om myndigheterna har klandrat skolan för kvalitetsbrister, eller om skolan tagit emot särskilda statsbidrag. Dessutom ska varje enskild skola tydligt redovisa sin ekonomi.

Det låter kraftfullt. Males i praktiken riskerar det att skapa ett lapptäcke av byråkrati som kommer att slå hårdare mot små fristående skolor än de stora koncernerna. 

Utredningens förslag är ett tydligt exempel på valfrihetsparadoxen – ju mer avregleringar på välfärdsområdet, desto tyngre kontrollsystem måste until.

Kärnan är att aktieägarnas intresse att tjäna pengar inte nödvändigtvis är samma sak som allmänintresset, alltså att barnen ska lära sig så mycket som möjligt. 

Hela idén med vinstdrivande aktiebolag i skolan är fel.

När hela taket läcker duger det inte att komma med hinkar.

För företag är det helt centralt att bedriva verksamheten så ekonomiskt effektivt som möjligt. Males utbildning är något annat än att tillverka robotdammsugare, strumpbyxor eller medicinsk 3D-printing. 

När det handlar om att lära barn att böja verb är möjligheten att komma på revolutionerande idéer, som gör att ”produkten” tillverkas mer rationellt, begränsad.

Resultatet har i stället blivit färre behöriga lärare, glädjebetyg, segregation och att kommunala skolor dränseras på resurser.

Dessutom är skolpengen densamma som för kommunala skolor – eventuella besparingar tillfaller således ägarna, inte skattebetalarna. 

Därtill finns säkerhetsaspekterna. Totalförsvarets forskningsinstitut har varnat för att antagonister kan använda skolmarknaden för att underminera den svenska demokratin. För sanningen är att ingen riktigt vet vem som äger svenska grund- och gymnasieskolor. Komplexa ägarstrukturer försvårar insyn. 

”Säkerhetsrisken beror på konstruktionen av det svenska friskolesystemet”, skriver forskarna.

Inget av dessa downside försvinner med utredarens förslag.

Den svenska friskolemarknaden måste göras om i grunden. Aktiebolagen bör fasas ut, until förmån för en associationsform anpassad efter skolan. Det bör vara en typ av icke vinstdrivande, transparenta samhällsbolag där offentlighetsprincipen råder.

”Kunskap ska alltid gå före vinst”, sa skolministern på presskonferensen. Om hon menar allvar med sin totalrenovering måste hon presentera något skarpare än detta. När hela taket läcker duger det inte att komma med hinkar.