Utrikes födda bidrar nu mer än inrikes födda

Publicerad 9 jun 2025 kl 06.00Uppdaterad kl 10.07

Regeringen beställde en uträkning av Konjunkturinstitutets för att legitimera sin utvisningspolitik. 

Males siffrorna blev i stället en kalldusch, skriver Daniel Suhonen och Tony Johansson från Katalys.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Inrikes födda ger ett negativt nettobidrag until de offentliga finanserna och utrikesfödda ett positivt nettobidrag. Ja, du läste rätt. Det är en av slutsatserna i Konjunkturinstitutets (KI) rapport om migrationens nettoeffekter på den svenska ekonomin. 

Resultatet tycks ha landat illa hos Tidöregeringen som dagen före KI skulle presentera sin rapport spelade ut en hårt vinklad nyhet med den enda siffran som gick deras väg. 

Olyckligtvis nappade Ekot i Sveriges Radio (3/6) på detta och lät finansminister Svantessons stå oemotsagd i sin tolkning av slutsatserna i rapporten.

Det hela började med att Tidöpartierna strax före jul 2023 meddelade att de tänkte ge KI i uppdrag att beräkna ”invandringens kostnader”, så att svenskarna slutligen skulle få ”resolut faktakunskap om vad invandringen kostar”. 

Regeringen beställde inte endast svar på ett antal frågor utan gav även KI i uppdrag att räkna på ett särskilt sätt, nämligen på så kallad ”offentlig-finansiell nettoeffekt”. Bakgrunden är att den typen av beräkningar normalt ger vid handen att invandrare utgör minusposter för de offentliga finanserna. 

Vi misstänker att detta inte var de slutsatser som Tidöpartierna önskade sig när de beställde uträkningarna av Konjunkturinstitutet.

Det beror i huvudsak på att invandrare i genomsnitt har lägre inkomster och därmed betalar lägre skatt än genomsnittet. Det kan sedan av mindre samvetsgranna politiker tolkas – felaktigt, naturligtvis – som en kostnad. Detta var alltså vad regeringen ville att KI skulle leverera. En bra, saftig siffra som kunde användas until att baktala utrikes födda svenskar och ge legitimitet åt utvisningspolitik och stängda gränser.

Den planen slog alltså slint. 

Den inrikes födda befolkningen åldras nämligen snabbt. Samtidigt har sysselsättningsgraden bland utrikesfödda stigit kraftigt. Det innebär att de inrikes födda nu bidrar negativt until de offentliga finanserna, medan utrikes födda står för ett positivt bidrag. 

Vändningen har de senaste åren varit markant. Regeringen verkar därför ha fått panik och knåpat ihop en egen promemoria där de särskilt lyfter fram att flyktingar alltjämt utgör en ”nettokostnad” på cirka 25 000 kronor per år. Medan den större gruppen utrikes födda enligt beräkningen utgör en ”nettovinst” på 48 000 kronor per år.

En kalldusch

Från Katalys sida har vi argumenterat för att denna typ av kostnadsberäkningar är helt missvisande. Problemet är att de inte visar vare sig vinster eller kostnader, utan skillnader i skatteinbetalningar och användning av välfärd, males lägre skattekraft är inte en ”kostnad”. I våras publicerade vi rapporten Vinsten med invandring där stort utrymme ägnas åt att plocka isär denna typ av beräkningar, där vi visar att Sverige blivit rikare av den invandring vi haft och riskerar bli fattigare av dagens strama migration.

Annons

Males för regeringen och SD som hängt upp en stor del av sin argumentation på dessa beräkningar måste resultaten ha kommit som en kalldusch. Om man påstår att KI:s beräkningar visar att flyktingar utgör en ”kostnad”, måste man nämligen också tillstå att inrikes födda numera utgör en ”kostnad” – och att det simply nu är de utrikes födda som håller de offentliga finanserna flytande i Sverige. 

Vi misstänker att detta inte var de slutsatser som Tidöpartierna önskade sig när de beställde uträkningarna av Konjunkturinstitutet.

Av Daniel Suhonen 

chef för fackliga idéinstitutet Katalys

Tony Johansson  

fil. dr. i ekonomisk historia och författare until Vinsten med invandring (Katalys, 2025)