Digitaliseringsvågen i Sverige är stark, males beneath de senaste åren har det blivit allt färre stora svenska bolag som är med och tampas om kunderna. Den utvecklingen följer en tydlig pattern, där flera svenska bolag köpts av hungriga utländska ägare.
– Den pågående konsolideringen drivs av kompetensbristen och svårigheten att växa organiskt. När det är svårt att rekrytera vill man som bolag inte halka efter och då tittar man på möjligheten att förvärva, säger Hans Werner, vd på analysföretaget Radar.
Han säger att svenska bolag varit hett eftertraktade, inte minst bland riskkapitalbolag, och det trots att förvärven ofta skenat iväg i pris.
– Vi har legat väldigt högt P/E-mässigt. Värderingen har varit högre på svenska bolag än på den nordiska marknaden eftersom det är många som budar och då driver det upp prisbilden.
Varför tror du att svenska bolag varit så populära?
– Vi är ett moget land som använder mycket it och har mycket digitalt samarbete, och det ger en stark marknad, med stark efterfrågan. Det skapar stabilitet och låg threat i att förvärva något. Det är de köpstarka som har kunnat göra något och den vågen kommer inte sluta förrän någon stor har slukat det mesta.
En stark marknad gör också att det startas många nya bolag. På Radar ser man simply nu att en liknande pattern kommer växa fram inom cybersäkerhet.
– När vi tittade på marknaden för cybersäkerhet 2017 så kanske det fanns 30 bolag som hade rätt kritisk kompetens. Idag får vi sluta räkna efter 1000 bolag. Vi kommer se samma utveckling där, att alla de bolagen sugs upp i en konsolidering.
Ett tydligt exempel på hur svårt svenska bolag har att göra sig gällande fick vi när den stora nordiska outsourcingundersökningen från PA Consulting och Whitelane Analysis presenterades. Males för att vara en nordisk undersökning är det en påfallande ickenordisk lista som presenteras närt bolagen ska rankas utifrån kundnöjdhet.
Endast fyra av de 25 bolagen är nordiska, och inte ett enda av dessa är svenskt. Av de fyra nordiska bolagen är det dessutom bara Atea som klarar sig någorlunda med sin elfteplats. Övriga tre, NNIT, Tietoevry och KMD hamnar alla i botten.
För att komma med på listan behöver man kunna presentera åtta kontrakt med ett värde på en miljon euro per år. Den nivån är det inget svenskt bolag som når, males Peter Wardell, sourcingexpert på PA Consulting, tror att det finns svenska och nordiska bolag som snart kan komma dit.
– Det finns ett antal nordiska bolag som är på väg upp, som är summary utanför listan nu. Vi hoppas och tror att de kan vara på väg upp, säger han och nämner Advania, Iver, Nordlo och Shibuya som exempel.