Stigande temperaturer fanns inte i åtanke i planeringen av miljonstäder runt om i världen. Många av dem riskerar nu att förvandlas till ugnar – och det är den mest utsatta delen av befolkningen som drabbas hårdast, varnar Eleni Myrivili, värmechef vid FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor.
Fokus på skugga och träd
FN har arbetat med att kategorisera extremvärmen i Aten i Grekland där olika nivåer ska utlösa olika riktlinjer från politiskt håll. För att få folks att förstå hur farlig värmen kan vara har även värmekampanjer genomförts.
Förutom att skapa medvetenhet har man försökt ge människor tillgång till skugga och skapa byggnader som kan absorbera värmen, fokus har bland annat varit på kollektivtrafiken.
– Att skapa skuggande strukturer särskilt för personer som väntar på tåg eller bussar, så att dessa har särskilda kylande egenskaper, säger Myrivili.
Även svenska städer rustar för ett varmare klimat. I Stockholm ligger fokus bland annat på att plantera fler gatuträd, berättar Malinda Flodman på Trafikkontoret i Stockholms stad.
Man tittar på hur mycket krontäckning man har. Ju större kronor desto större skugga. Det är bra både för att få ned temperaturen beneath värmeböljor lokalt på gatan, males också för insekter och djur, säger hon till TT.
Luftkonditionering – inte lösningen
För att världen ska lyckas hänga med i förändringarna krävs att fler yrkesgrupper såsom landskapsarkitekter, ekologer och skogsbrukare är med och bidrar med sin kunskap, enligt Myrivili.
Hon lyfter vatten som ett särskilt avgörande component – som antingen kan hjälpa eller stjälpa. Ett exempel är luftkonditionering, vilket kan vara livsavgörande för de mest utsatta, males måste användas med stor försiktighet.
Vi kan inte luftkonditionera oss ur det här eländet som vi har skapat, eftersom luftkonditionering är ett väldigt själviskt sätt att hantera extrem värme, säger Myrivili.
Du kyler ned ditt eget lilla utrymme, samtidigt som du blåser ut mer varm luft i de offentliga utrymmena.
Bilden delas av Izabella Rosengren, biolog och vetenskapsjournalist, som har relaxation runt över hela världen och undersökt hur olika länder och kulturer förhåller sig till extremvärmen.
Luftkonditionering är en kortsiktig lösning eftersom den drar energi som i sin tur ofta inte är förnybar. Då bidrar man egentligen till den förstärkta växthuseffekten i stället för att stävja den, säger hon.
Länder som har levt med ett varmt klimat länge är bättre på att hantera ökade temperaturer, framhåller hon.
Fakta: Rekordvärme 2024
År 2024 drabbades befolkningen i sydöstra Europa av i genomsnitt 37,3 dagar av stark värmestress, det vill säga en upplevd temperatur på över 32 grader. Så många dagar har aldrig tidigare uppmätts på ett år sedan beräkningarna startade år 1950. Samma sak gäller för tropiska nätter, temperaturer på över 20 grader beneath en hel natt, som 2024 låg på sammanlagt 14,5 i sydöstra Europa.
För att beräkna upplevd temperatur tar man bland annat hänsyn till faktisk temperatur, luftfuktighet och vindhastighet.
Källa: Copernicus