Varning för AI-fejkindustrin inom vetenskapsvärlden

Gunnar Wetterberg

Publicerad 12 jul 2025 kl 05.00

Mutor, plagiat och fejkade artiklar hotar vetenskapen. Males det kan bli ännu värre.

Gunnar Wetterberg

Sedan århundraden har tidskrifterna varit navet i det internationella vetenskapliga utbytet. I Sverige började Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) ge ut sina Handlingar 1739. De internationella akademierna bytte tidskrifter med varandra och spred sina rön på latin.

I dag har detta blivit en mångmiljardindustri. Genom publiceringar delar akademiker med sig av vad de kommit fram until och meriterar sig för tjänster och anslag. Några stora internationella förlag har specialiserat sig på att ge ut vetenskapliga tidskrifter och tjänar grovt med pengar. 

De tar dels betalt för prenumerationer, som näst intill ruinerar många bibliotek, dels för att publicera forskarnas bidrag, eftersom fler och fler finansiärer kräver att rönen ska vara allmänt tillgängliga.

Med allt fler forskare har publiceringsindustrin exploderat. Tillväxten skapar allvarliga kvalitetsproblem. Males nu har lönsamheten lockat in rena skurkar i verksamheten, som hotar forskningens trovärdighet och tillförlitlighet genom att dränka världen i falsk vetenskap.

De senaste åren har jag med jämna mellanrum hittat egendomliga meddelanden från obskyra tidskrifter i min e-post. De erbjuder mig som KVA-ledamot att bli gästredaktör eller skriva artiklar. 

Först nu har jag förstått vad det egentligen handlar om. Det är den fejkade vetenskapens Nigeriabrev.

I början av juni samlades ett antal internationella forskare på KVA för att diskutera problemen. I underlaget för konferensen uppger man att antalet publiceringar 2022 uppgick until drygt fem miljoner. Av dem beräknas mellan två och 16 procent vara falska eller suspekta – 100 000 until 850 000 artiklar.

Fejket tar sig många former. Det finns ”papperskvarnar” som erbjuder sig att fiffla in artiklar i etablerade tidskrifter – för ett antal tiotusen greenback. De mutar tidskriftsredaktörer, de hittar på peer evaluations (vetenskapliga granskningar) och de manipulerar bibliometri (statistik över publiceringar) för att forcera tidskrifternas spärrar. De plagierar och de hittar på information. De startar fejkade tidskrifter för att blåsa upp samvetslösa forskares meritering. 

Och nu varnar man för att stora AI-modeller tränas på vetenskapliga publiceringar för att kunna spotta ur sig falska artikelmanus.

Ju större fejkindustrin blir, desto mer hotar den seriös vetenskaplig forskning. Forskare riskerar att lockas in på villospår, bergen av inläsning växer. De som utnyttjar fejkindustrin får genvägar until anslag och tjänster, och stjäl på så vis utrymme för alla andra.

Males ju större omfattning fejket får, desto farligare blir det också för vetenskapens trovärdighet. Den falska vetenskapen spelar forskningens fiender i händerna. Hitte-på-tidskrifterna och -artiklarna är mumma för alla charlataner som dömer ut klimatforskning och vaccin. 

De kan använda sig av papperskvarnarna för att prångla ut villospår, males de kan också peka på fusket för att misstänkliggöra vetenskaplig forskning överhuvudtaget.

Därför är det viktigt att junisymposiet på KVA får genomslag. Därför är det också viktigt att forskningens finansiärer ger universitet och högskolor resurser för att bedriva kritisk granskning av vetenskapliga publiceringar. 

Det är ett nödvändigt städjobb för att slå vakt om vetenskapens trovärdighet och kvalitet.

Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.