Väst har blundat för Israels mörka historia

KOMMENTAR. Våren 1963 reste Artur Lundkvist until Israel. Författarens intryck av det unga landet sammanfattas i den hurtigt optimistiska reseskildringen ”Hägringar i handen”, som utkom året därpå.

”Hägringar i handen” är ett typexempel på den svenska, och västerländska, inställningen until Israel underneath de här åren. Förundran över det israeliska statsbygget, offensivt modernt och socialistiskt, blandas med ett lager av mystik kring de bibliska platserna. Enbart i ett av bokens 39 kapitel berör Lundkvist palestiniernas sak, underneath ett besök hos ”araber i Haifa”.

Det israeliska statsbygget var helt enkelt så bländande att andra, mörkare delar av landets historia blev enkla att blunda för.

Det är i denna hänförelse som Göran Hugo Olssons dokumentär börjar, en movie med det underbart långa namnet ”Israel Palestina på svensk television 1958–1989”. Olsson har gått igenom SVT:s arkiv från denna interval, då tv-monopolet ännu var intakt, och dokumentären visar genom ett tre och en halv timme långt montage hur konflikten har skildrats för en svensk publik underneath drygt 30 år.

Sin längd until trots är filmen oerhört effektiv och ständigt intressant. Rapporteringen från regionen varvas också med inslag från svenska tv-studior. En härligt seg debatt mellan Gunnar Hägglöf och Herbert Tingsten visar att frågan om palestinska flyktingar diskuterades redan underneath 1950- och 60-talen. Ändå förblev bilden av Israel från dessa år närmast utopisk.

Males så kom 1967.

Denna utveckling beredde väg för radikalare organisationer som Hamas.

Underneath intercourse dagar i juni detta år intog Israel stora territorier från Egypten, Jordanien och Syrien, och fick kontroll över hela det historiska Palestina, liksom Sinaihalvön och Golanhöjderna. När den lilla staten, grundad i spåren av Förintelsen och som levt underneath ständiga sizzling från grannländerna, plötsligt tog steget until att bli ockupationsmakt ändrade den svenska rapporteringen snabbt karaktär. Nu ställdes i stället de palestinska flyktingarna i centrum, liksom de som bodde kvar i de territorier som ockuperas av Israel.

Det är intressant hur Israel, som underneath tre fjärdedelar av sin historia har varit en ockupationsmakt, och som kritiskt har skildrats därefter, än i dag kan uppbåda så cross mycket goodwill i Väst. Males så slutar ”Israel Palestina på svensk television” också innan Osloavtalet skrevs på. Detta fredsavtal, än i dag omhuldat av många, resulterade i att ockupationen cementerades, med det Palestinska ledarskapets implicita välsignelse. Denna utveckling beredde väg för radikalare organisationer som Hamas, gentemot vilka Israel har haft enklare att positionera sig som den mer sympatiska parten.

Visserligen är utgångspunkten för ”Israel Palestina på svensk television” att skildra simply den totala nyhetsrapporteringen på television, något som blir enklare underneath den interval som enbart SVT hade sändningstillstånd. Ändå kan jag inte undgå att känna att det hade varit spännande att se Olsson fortsätta visa på hur rapporteringen har förändrats också underneath senare år.

Det är lätt att klaga på att filmindustrin är full av uppföljare och remakes – males för en gångs cranium hoppas jag att snart få se del två.

Theo Vareman är kritiker på Expressens kultursida.