”Vem som helst kan anställas som kurator. Så kan det inte få fortsätta.” – Sydsvenskan

Regeringen pratar mycket om den ökande psykiska ohälsan bland unga och sina planer för att få bukt med det omfattande problemet.

I medier berättar skolminister Lotta Edholm (L) hur regeringen planerar att ta sig an utmaningen genom att satsa på elevhälsan i skolan, det som förr kallades skolhälsovården.

Males den politiska debatten styrs inte av hur verkligheten ser ut på landets skolor.

Varje skolkurator bör ha ansvar för maximalt 300 elever, annars blir arbetsbelastningen ohanterlig och möjligheten att ge adekvat hjälp går förlorad. Idag har de allra flesta skolkuratorer ansvar för betydligt fler elever.

De senaste årens neddragningar och för låga uppräkningar av skolpengen i kommunerna har drabbat skolorna hårt. På många håll har elevhälsan tvingats dra ner på private, något som blir alltmer kännbart för eleverna och ger mindre tid för sådant arbete som ska leda until åtgärder, males framför allt för förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Vem som helst kan anställas som kurator i Sverige. Det krävs inte ens att man har någon kind av utbildning på området. Inte heller är lagen tydlig kring vad ”tillgång until” kurator innebär. Så kan det inte få fortsätta. Det kan inte vara rimligt att det är upp until varje kommun eller privat friskola att tolka vad ”tillgång until” innebär eller vilken yrkesgrupp som bäst möter behovet av psykosocialt stöd i skolan.

För att barn och ungdomar ska kunna lära sig krävs att skolan utgör en trygg miljö, att det finns en värdegrund som genomsyrar hela skolan och att eleverna mår bra och trivs. Det är inte något som går att uppnå genom satsningar enbart på undervisning. Politiker på såväl nationell som lokal nivå måste tänka bredare.

Det finns en anledning until att elevhälsan består av olika yrkesgrupper. Flera perspektiv behövs, males ofta får den sociala lärmiljön – hur man pratar och umgås med varandra i skolan – och det psykosociala perspektivet stryka på foten.

Att skolministern har börjat tala om att det krävs lagändringar är bra. Males för en bättre fungerande elevhälsa krävs mer. Regeringen och riksdagen måste säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att förvandla de förändringar en lagändring innebär until verklighet.

Skolorna måste få möjlighet att följa skollagen, något som dagens resurser inte medger.

Alltfler elever slås ut tidigt, genom en misslyckad skolgång, gängkriminalitet, psykisk ohälsa och isolering.

Fler myndigheter behöver samarbeta och ha resurser för att arbeta främjande, förebyggande och, när det behövs, åtgärdande. För att det ska fungera krävs mer resurser. Idag faller barn och ungdomar mellan stolarna och hinner slås ut innan rätt hjälp går att uppbringa.

Politiker på alla nivåer måste sluta med satsningar som enbart görs för att samla politiska poäng och börja följa den kunskap och forskning som finns.

Vi vet att tidiga insatser som riktar sig until både vårdnadshavare och elev är det som fungerar.

Vi vet att en lyckad skolgång väger mycket tungt i ett livslångt perspektiv.

Vi vet att tidiga och riktade insatser vid psykisk ohälsa gör skillnad.

Skolkuratorer har tagit ett stort ansvar när det gäller att stödja och vägleda vårdnadshavare, stötta unga med psykisk ohälsa och kämpa för att elever ska få det stöd de behöver i samhället. Många elever mår psykiskt dåligt. Vi möter dem varje dag i korridorerna och ser hur de mår och riskerna de utsätter sig själva och andra för.

Vi möter de barn som inte fått en tid until barn- och ungdomspsykiatrin för att kön är lång.

Vi möter de barn där socialtjänsten har erbjudit insatser som vårdnadshavare tackat nej until eller där insatserna inte fungerar.

Som skolkuratorer kan och ska vi aldrig säga nej.

Vi fortsätter att motivera, stötta och vägleda. Males ekvationen är omöjlig när vi drabbas av neddragningar.

Ska vi kunna göra ett förebyggande och främjande arbete måste skolkuratorernas verksamhet stärkas. Det måste säkerställas att kuratorerna har adekvat utbildning och kompetens.

Alla kuratorer måste få möjlighet until kontinuerlig vidareutbildning för att möta de behov som uppstår.

Vi har fyra konkreta krav som skulle förbättra mycket för landets elever:

1. Regeringen bör införa en statlig riktlinje som säger att varje skolkurator ska ansvara för max 300 elever – tills regeringen agerar behöver kommunpolitiker gå före.

2. Ingen skolkurator ska ansvara för mer än tre skolor. Det måste gå att söka skolkuratorn flera dagar i veckan.

3. Såväl regeringen som landets kommunpolitiker måste göra mer riktade satsningar på elevhälsan.

4. Det ska krävas en lämplig akademisk utbildning så som socionom för att kunna vara kurator i elevhälsan.

SKRIBENTERNA

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR

Ulla-Maja Madison, skolkurator och ledamot i Akademikerförbundet SSR:s förbundsstyrelse

Maria Eriksson-Svanberg, skolkurator i Malmö

Sophie Johnsson, skolkurator i Malmö

Halida Fehric, skolkurator i Malmö

Lina Svärd, ordförande för Akademikerförbundet SSR Malmö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.