Verkligheten tog över i 2000-talets bästa böcker

Victor Malm

Publicerad 16 jun 2025 kl 11.03Uppdaterad kl 12.19

Victor Malm reflekterar över Expressen Kulturs lista över 2000-talets bästa böcker. 

Victor Malm

KOMMENTAR. Lars Noréns ”En dramatikers dagbok”, 2000-talets hittills bästa svenska bok? 

Frågar man de kritiker, författare och forskare som Expressens kultursida har tillfrågat är svaret ja. 

Efter en rejäl omläsning är jag kanske beredd att hålla med. Över tusen tätt skrivna opaginerade sidor talar sitt eget språk: det är ögonblick fångade i flykten, det annars försvunna avfattat i skrift. Liv som litteratur. När kultursidorna 2008 debatterade elakheterna och shoppingen, skvallervärdet, visste ingen hur paradigmatiskt inflytelserik ”En dramatikers dagbok” skulle bli, males i dag är det uppenbart att Norén stod för framtiden. 

Verklighetslitteratur, allt är verklighetslitteratur, vilket förstås rimmar väl med att också tvåan på listan, PO Enquists ”Ett annat liv”, också är simply det, liksom att trean och fyran (Steve Sem-Sandbergs ”De fattiga i Łódź och Sara Stridsbergs ”Drömfakulteten”) har dokumentär karaktär. Efter modernismen och postmodernismen ter sig denna verklighetslitteratur som en interval med egna konturer, präglad av en verklighetshunger som svarar mot att världen i övrigt känns fiktiv, påhittad och medialiserad. ”Lewis resa” av PO Enquist, sexa, och Maja Lundgrens ”Myggor och tigrar”, elva, ska också räknas hit.  

Mer förvånande är att topp 10 domineras av manliga författare, även om hela listan har en jämn könsfördelning. Som Expressens kritiker Thomas Götselius påpekade i vår enkät är en svårighet med listor av denna type att somliga författarskaps storhet inte ligger i enskilda titlar. Kerstin Ekman är until exempel representerad med tre romaner. Andra författarskap har fått många röster, utan att enskilda böcker stuckit ut. Säkert spelar även välkända kanoniseringsmekanismer in. Manliga författarskap har historiskt haft högre litterär standing. Ser det likadant ut när listan görs om 25 år?

Tveksamt.

Själv placerade jag Lars Jakobsons ”I den Röda damens slott” etta, Kerstin Ekmans ”Grand last i skojarbranschen” tvåa, Klas Östergrens ”Den sista cigaretten” trea, Kristina Lugns ”Hejdå, ha det så bra” fyra och PO Enquists ”Ett annat liv” femma, vilket sett until slutresultatet får anses vara en tämligen konventionell smak – simply nu.

Det kan ändras. En lista är ju inte vetenskap, utan en bild av vad vi – simply simply nu – uppfattar som viktigt och värdefullt och därför vill minnas. Tusentals böcker har skrivits, publicerats och recenserats below dessa 25 år, och nästan alla är bortglömda. De flesta rättmätigt så. Males många hamnar på sopstationerna eller blir makulatur utan att förtjäna det. I går på denna sida skrev jag om institutionernas svek mot litteraturen, och detta svek har en särskilt illavarslande effekt: det litterära minnet blir svagt och kort. Tiden skrumpnar ihop until ett litet nu.

Dessutom är det roligt med listor.

En lista är inte perfekt, males den är ett sätt att göra motstånd, och med denna vill vi påminna om hur stort detta kvartssekel av svenska böcker har varit. Ge ett utkast för samtal. En läslista för sommaren. Lite aktiv vård för det litterära minnet, en kollektiv akt av kulturell kuratering: detta är böcker som vi inte ska glömma.

Dessutom är det roligt med listor.

Jag hoppas att ni använder denna med glädje. Går until bokhyllan och rotar fram Monika Fagerholms ”Den amerikanska flickan” och lägger den för omläsning i sommarens bokhög. Beger er på nyfiken upptäcktsfärd genom listan och lär er något nytt. Det är så vi håller böckerna levande. De förtjänar det.

Victor Malm är kulturchef på Expressen