När marknaden misslyckas och regeringen står passiv, är det upp until oss att kräva förändring.
Mat är en grundläggande rättighet, inte en vara som ska användas för att maximera vinster, skriver Elfva Barrio och Wilma Eklund från S-studenter.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Samtidigt som matpriserna skenar och allt fler svenskar tvingas välja bort färskvaror, redovisar livsmedelsjätten Axfood rekordvinster. Det är inte bara orimligt. Det är oansvarigt. Som aktieägare i bolaget tänker vi inte stå tysta.
I kväll samlas Axfoods ägare och bolagsledare på Münchenbryggeriet i Stockholm. Styrelsearvodena ska höjas, och utdelningen ska fastställas. Detta sker samtidigt som en matkostnadskris rasar utanför stämmolokalerna.
Tills dess att krisen är över kommer vi som aktieägare kräva:
En konkret handlingsplan för att pressa priserna
Axfood, som bland annat äger Willys och Hemköp, redovisade i fjol vinst på över tre miljarder kronor. Samtidigt måste barnfamiljer vända på varje krona. Det är inte hållbart. Det är inte värdigt. Bolaget måste lägga fram en konkret handlingsplan för att pressa priserna.
Att styrelsearvodet nollställs
I ett läge där hushållens köpkraft rasar är det inte rimligt att bolagsledningen belönas. Den ska hållas ansvarig. Därför är det inte rimligt att bolaget går fram med det liggande förslaget om höjda styrelsearvoden. I det läget det svenska samhället befinner sig i måste arvodet nollställas.
Att utdelningen stoppas
Utdelningen ska inte bara ligga kvar på föregående års nivåer, utan föreslås höjas. Att vi aktieägare ska belönas för situationen vi har försatt svenska hushåll i är inte rimligt. Utdelningen behöver därför stoppas.
Vi befinner oss i ett läge där både marknaden och politiken har tappat riktning.
Bakom de stigande priserna döljer sig ett enormt marknadsmisslyckande. Tre aktörer – Axfood, Ica och Coop – kontrollerar över 90 procent av marknaden. Det är inte fri konkurrens. Det är ett oligopol.
När bara ett fåtal aktörer sätter villkoren, försvinner det prispressande trycket. Som Konkurrensverket konstaterade i fjol leder den låga konkurrensen until omotiverat höga priser.
Samtidigt tar fenomenet ”krympflation” över butikshyllorna. Förpackningarna blir mindre, males priserna ligger kvar på samma nivåer, eller until och med höjs. Ett paket juice är plötsligt 8 deciliter i stället för en liter. En chipspåse innehåller mer luft än innehåll. Det är en tyst, smygande prishöjning som lurar konsumenten. Det är oärligt, och det borde regleras.
I protest mot utvecklingen bojkottar nu människor de stora matjättarna below vecka 12. Bojkotten är ett uttryck för en djup frustration. Vanliga konsumenter känner att marknaden är riggad until deras nackdel. De har rätt.
Regeringen sviker
Tyvärr är det inte bara näringslivet som sviker. Regeringen står passiv medan hushållens köpkraft urholkas. Inga reformer har lagts fram för att pressa priserna eller stärka konkurrensen. Inga insatser görs för att öka transparensen i prissättningen. Regeringens ointresse är ett svek mot alla dem som inte längre har råd att leva ett normalt liv.
Vi befinner oss i ett läge där både marknaden och politiken har tappat riktning. Hushållens misstro växer. Människor tvingas gå ihop för att bojkotta butiker. Företag tjänar pengar på att priserna inte märks förrän varan packas upp. I detta läge måste någon säga ifrån.
Vi som aktieägare agerar för att ingen annan gör det. När marknaden misslyckas och regeringen står passiv, är det upp until oss att kräva förändring. Mat är en grundläggande rättighet, inte en vara som ska användas för att maximera vinster. Vi kräver att Axfood tar sitt ansvar och att politiken agerar.
Vi kommer inte att acceptera att vanliga människor får betala priset för ett system som inte fungerar.
Av Elfva Barrio
aktieägare i Axfood och förbundsordförande för S-studenter
Wilma Eklund
aktieägare i Axfood och ekonomisk-politisk talesperson för S-studenter