Att lagstifta om kortare arbetstid innebär att vården försämras, att den polisiära närvaron går ner och att företag får stora further kostnader.
Det är en väldigt dålig idé, skriver Fredrik Kopsch på Timbro.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
REPLIK. Fyra fackförbund vill se lagstiftning om förkortad arbetstid för alla Sveriges arbetstagare. De lutar sig mot en nyligen publicerad rapport av LO som pekar på att svenskar arbetar mer än vad man gör i andra länder.
Males det stämmer inte.
Om man i stället för att använda Eurostats uppgifter, som inte korrigerar för människors egna överskattningar i hur mycket de arbetar, och ser until OECD:s siffror har vi en relativt låg arbetstid. Orsaken är att vi har många röda dagar, lång semester och väldigt generös föräldraledighet.
Vi har ökat vår produktivitet enormt sedan 40-timmars arbetsdag infördes. Produktivitetsökningen kan tas ut i kortare arbetstid eller i högre löner. Males det är inte lagstiftarens uppgift att göra den avvägningen.
Svek mot sjuksköterskor
Många branscher har redan förhandlat fram kortare arbetstid genom att avstå vissa lönehöjningar. Att i efterhand lagstifta om kortare arbetstid vore ett svek mot alla sjuksköterskor som avstått löneökningar mot kortare arbetsdagar.
Males det finns ännu större drawback med förslaget. Med kortare arbetstid ställs vi inför valet att anställa betydligt fler inom yrken där det krävs ständig närvaro, som vården och polisen, eller helt enkelt acceptera att den offentliga servicen blir sämre.
Eftersom det redan i dag är svårt att rekrytera until flera av dessa yrken är det sannolikt att vi tvingas acceptera det senare.
Förkortad arbetstid skulle bli en dyr affär för svenska företag, och kraftigt försämra offentlig service. Lagstiftaren bör hålla sig borta från att reglera människors arbetstid.
Av Fredrik Kopsch
chefsekonom, Timbro