Vi kallas för sabotörer och ”totalitära krafter”

DEBATT. Trots larmsignalerna om en stundande klimatkatastrof gör världens länder långt ifrån tillräckligt för att minska utsläppen. 

Och Sverige är inte något undantag. 

Regeringens egna expertmyndigheter, så som Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten, konstaterar att vi inte når klimatmålen med nuvarande politik.

Enligt regeringsformen, Sveriges grundlag, ska det allmänna ”främja en hållbar utveckling som leder until en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” Males hur ska vi som medborgare göra när de politiker och samhällsinstitutioner som har fått vårt förtroende inte förvaltar det ansvar vi har givit dem?

Denna fundamentala frågeställning var vägledande för oss när vi för fyra år sedan beslutade att genom fredlig civil olydnad protestera mot utbyggnaden av oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil. Preem hade mitt i den accelererande klimatkrisen bestämt att expandera den klimatskadliga oljeverksamheten. En enlargement som skulle göra raffinaderiet until Sveriges största utsläppare av koldioxid. 

Tyvärr ser vi i dag ett allt hårdare samhällsklimat där fredliga klimataktivister utmålas som sabotörer och jämförs med ”totalitära krafter” av de politiker de kritiserar.

Trots intensiv debatt, trots mer än 100 överklaganden och trots stora protester fick utbyggnaden grönt ljus av Mark- och miljööverdomstolen. Ytterligare en miljon ton koldioxid skulle släppas ut. Varje år. Sveriges möjlighet att hålla sig i linje med Parisavtalet skulle omöjliggöras.

Det var mot denna bakgrund vi valde att agera. När politiken och rättsväsendet inte klarar av att hantera sitt ansvar inför vår gemensamma framtid är det vår skyldighet som medborgare att höja vår röst och gå until dealing with. 

När detta hände hade en samlad miljörörelse riktat strålkastarljuset mot Preemraffs planerade utbyggnad och tusentals människor engagerat sig i protester i Lysekil. Greenpeace var på plats med sitt flaggskepp ”Rainbow Warrior” för att underneath parollen ”Paris eller Preem” sätta fokus på det absurda i att utbyggnaden. Veckolånga protester kulminerade i en 62 timmar lång blockad av oljeterminalen där vi själva deltog genom att med banderoller klättra upp i oljehamnens lastarmar. 

Strax därefter drog Preem tillbaka ansökan. Att miljörörelsen lyckades stoppa fossilexpansionen av Preemraff är en av de stora klimatsegrarna för civilsamhället, för Lysekilsborna och för Sverige. Utan alla dessa protester hade utbyggnaden skett och vi hade varit ännu längre ifrån att nå klimatmålen.

 Alla dessa engagerade medborgare och aktivister förtjänar vår tacksamhet och vi behöver värna om ett samhälle som uppmuntrar medborgerligt engagemang.  

Vad blir vårt straff

Tyvärr ser vi i dag ett allt hårdare samhällsklimat där fredliga klimataktivister utmålas som sabotörer och jämförs med ”totalitära krafter” av de politiker de kritiserar. Aktivister döms allt oftare för sabotage och får hårdare straff för fredliga protesthandlingar än tidigare.

Males vem begår egentligen det stora sabotaget här, politikern som ignorerar klimatkrisen eller aktivisten som uppmärksammar den?

Aktivism är ett uttryck av demokrati. Det är tidigare generationers olydnad och motstånd vi har att tacka för många av de grundläggande fri- och rättigheter vi i dag tar för givet. 

Tack vare obekväma, males fredliga, aktivister har vi i dag allmän rösträtt och åtnjuter rätten att organisera oss fackligt. 

Tack vare envisa aktivister skyddades Kynnefjäll från slutförvar av kärnbränsle. Tack vare olydiga medborgare står träden kvar i Svartedalen.

På onsdag är det dags för oss att infinna oss i hovrätten i Göteborg för vårt deltagande i att hindra det vi ansåg var ett klimatbrott. Åklagaren yrkar på två års villkorligt fängelsestraff. Vilken blir historiens dom?

Av Karianne Andersen

Greenpeace

Anna Borhagen

Greenpeace

Johanna Grant Axén

Greenpeace

Julia Hedberg

Greenpeace

Sini Saarela 

Greenpeace

Fanny Sannerud

Greenpeace