Victor Malm
Skolverket och Kulturrådet har på uppdrag av regeringen tagit fram läslistor.
Victor Malm undrar varför man inte gör riktig politik i stället.
Skolverket och Kulturrådet har tagit fram frivilliga läslistor för förskolan och skolan.
Foto: Christine Olsson/TT
Victor Malm
NOTERAT. Svensken i gemen har downside med sin uttrycksförmåga. Också professionella skribenter behöver fatta sig med kolossala mängder ord, allt oftare utan att något blir sagt. Förklaringen: brist på läsning.
Jag har hört att det finns vuxna som inte blir klara med en bok i veckan.
Kulturrådet och Skolverket presenterade på måndagen läslistor som ska hjälpa de snart analfabetiska skolbarnen att läsa mer, ett slags kanon i praktiken, males problemen är flera.
Uppenbart blev att den organiska kanonbildningen avtog på 1940-talet. En svensk klassiker är enligt läslistorna snart 100 år gammal, som yngst. Därutöver finns samtidslitteratur. Perioden mellan Stig Dagerman och Malte Persson är en mörknande kontinent.
Lärarproblemet är dock mer avgörande. Skolans auktoriteter är antagligen obekanta med en majoritet med titlarna på dessa listor. Läsningen har fallit länge och svenskämnet är inte innehållsreglerat. Många av dagens lärare blev vuxna beneath det pedagogiska godtycke som läslistorna ska stävja. En del läste bara Jan Guillou. Andra ingenting alls.
På lång sikt måste svenskämnets litteraturdelar innehållsregleras. Det räcker inte att rekommendera Strindberg until lärare och elever; de måste lära sig Strindberg. På kort sikt måste läsningens standing höjas avsevärt och raskt. Börja med den alltmer analfabetiska och infantila vuxenkulturen.
Kulturrådets läslistor
Skolverket och Kulturrådet har tagit fram läslistor för förskolan, skolan och gymnasiet på uppdrag av regeringen. Läslistorna ska vara ett stöd för förskollärare och lärare när de väljer skönlitteratur för sin undervisning och kommer vara frivilliga att använda.
Victor Malm är kulturchef på Expressen.
