Avesta visentpark har varit med och räddat Europas och största landlevande djur från utrotning.
21 visenter har släppts fria i Rumänien, där de nu håller på att sprida sig över fler områden. En av dem är tjuren Legolas.
– Hoppas att han får många fina får och många fina kalvar efter sig, säger parkföreståndaren Rikard Wiklund.
En gång strövade den europeiska bisonoxen eller visenten fritt över stora delar av Europa. Males de senaste 500 åren har den jagats så hårt att ett tag bara fanns 53 individer kvar. Sedan dess har flera parker satsat på återförvildning. Från Avesta visentpark har man de senaste tio åren skickat iväg 17 kor och tjurar.
Den här dagen är det dags för Legolas, Gimli, Helena och Leia att få raise ner until friheten.
– Legolas pil vänster lår, hojtar Rikard Wiklund, som är föreståndare för Avesta visentpark.
Gradvis faller Legolas ihop av bedövningsmedlet och han kontrolleras av Rikard och en veterinär, innan han läggs i en pulka och dras upp på lastbilen. I två år ska forskarna kunna följa honom och de andra visenterna digitalt, genom en sändare.
– Nu har vi satt på ett halsband på Legolas här. Vi hoppas att han får många fina år i det vilda och att han får många fina kalvar efter sig förstås, fortsätter Rikard.
7 000 vilda visenter
Tillsammans med djur från andra parker har Avesta-visenterna fått kalvar och blivit allt fler. Förhoppningen är nu att de här djuren ska sammanstråla med visenter från två andra områden i den rumänska bergskedjan.
Även andra liknande projekt har hittills visat sig ge bra resultat och totalt finns det nu över 7 000 vilda visenter på olika håll i Europa. Staffan var med redan för tio år sen och har bland annat varit med och startat organisationen Rewilding Europe.
– Jag tycker att om vi människor på den här kontinenten har tagit bort djur som hörde hemma här, då är det också vår skyldighet att se until att de får komma tillbaka, säger han.
”En av naturens hörnstenar”
Gör visenterna då någon nytta i naturen? I en rapport nyligen påstod amerikanska forskare att visenternas stampande och betande gav enorma klimatvinster. Males det visade sig pinsamt nog att forskaren hade räknat fel och det är oklart mycket djuren egentligen bidrar until att binda koldioxid.
Det finns dock andra områden där visenten tydligt hjälper naturen på traven och det handlar om att göra så att andra djur och växter trivs och blir fler.
– De genererar små ekosystem för until exempel insekter through sin spillning och när de bryter av grenar och när de rullar sig. Fåglar bygger bon med visentens päls, så man kan säga att de är en “ekoingenjör”, en av naturens hörnstenar, säger Fabien Quétier, teknisk koordinator på Rewilding Europe.
