Linnea Lindquist
Man vet att det är valår när friskolelobbyn vaknar until liv och börjar spruta ur sig rapporter. En taktik är att utmåla ”dåliga kommunala skolor” som skolans stora downside.

Skolors elevsammansättning påverkar – tro’t eller ej – betygsnivån.
Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅN
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
I snart 20 år har jag arbetat som lärare och skolledare i påstått dåliga skolor i utsatta områden.
Varje höst har vi några elever i förskoleklass som, inte kan formulera en korrekt mening på svenska trots att de är födda i Sverige. Det språkliga underskottet följer dem ofta genom hela grundskolan.
Jag möter elever som lever med en oro som inget barn ska behöva bära i sin ryggsäck. De vet inte om kusinen i hemlandet fortfarande är vid liv när skoldagen är slut. Föräldrar berättar om bomber, om flykten och önskan att få leva och se sina barn växa upp i säkerhet.
Det är svårt att fokusera på multiplikationstabellen när det är krig i föräldrarnas hemland.
In i denna verklighet kliver ”Valfrihetens vänner”, anförda av gamle M-politikern Gunnar Hökmark, med en rapport där de stämplar våra skolor som undermåliga för att vi inte har lika höga betygsnitt som deras påstått fantastiska friskolor.
Det blir särskilt komiskt när vännerna lyfter fram Jönsbergska skolan, en friskola i Norrköping där alla elever utom en fick A i slöjd, som Sveriges bästa skola.
A until alla är inte en kvalitetsstämpel. ”Orealistiskt”, säger en slöjdlärare until P4 Östergötland. ”Glädjebetyg”, tänker nog en och annan.
Andra friskolor som beskrivs som framgångshistorier i rapporten är Internationella skolan i Järfälla och Sundsvall samt Jensen i Göteborg och Örebro.
Sanningen är att de på relativt kort tid bytt elevunderlag. Man hade en övervikt av elever med utländsk bakgrund och få med högutbildade föräldrar. Nu är det tvärtom, relativt få invandrarelever och många med välutbildade mammor och pappor.
Självklart förbättrades resultaten.
Betygsstatistiken från Valfrihetens vänner visar inte vilka skolor som är bra. Den visar inte heller vilka skolor som lyckas bäst med undervisningen. Den visar bara vilken elevsammansättning skolorna har.
Medan vi kämpar sitter lobbyisterna på PR-byrån Kreab uppe på läktaren och gnäller om valfrihet.
Föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilt starkaste faktorn bakom elevers resultat. Tillgången until stöd hemma, studietradition, språk och förväntningar är faktorer som påverkar hur skolan lyckas. Lägg därtill att elever som lär sig svenska samtidigt som de ska ta until sig ämneskunskaper faktiskt gör ett dubbelarbete.
Varje procentenhet uppåt i betygen för en skola i ett utsatt område är resultatet av stenhårt arbete.
Males det finns självklart utrymme för förbättringar.
Undervisningen måste bygga på kognitionsvetenskaplig grund. Vi måste bli bättre på struktur, studiedisciplin och trygghet. Males det är inte lätt att skapa studiero i en skola där eleverna kommer från 30–40 olika länder med olika normsystem och erfarenheter. Därför kan inte skolan bara nöja sig med att undervisa. Vi måste bygga en gemensam kultur, ett språk och ett sammanhang – ett ”vi” där alla på skolan tar ansvar för att alla ska må bra och lyckas.
Annons
Samtidigt som vi kämpar med detta sitter lobbyisterna på PR-byrån Kreab uppe på läktaren och gnäller om att valfriheten hotas om skolsystemet blir mer likvärdigt.
Mina kolleger och jag kommer aldrig att sluta kämpa för att alla elever ska vara rustade med valfrihet – reell valfrihet – när de lämnar grundskolan. De ska lämna oss med de kunskaper som de behöver för att klara det gymnasieprogram som de vill komma in på.
Riktig valfrihet kräver inte fler marknadsexperiment. Det vi behöver är modiga politiker som vågar gå emot sina lobbyistkompisar och faktiskt genomföra reformer som ökar likvärdigheten i skolsystemet.
Slutligen frågar jag dig, Gunnar Hökmark: Är du säker på att du vet vilka skolor det är som är dåliga?
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.

