”Varför påverkas inte Malmö i samma takt som förutsättningarna?” – Sydsvenskan

Malmö står inför en av stadens mest avgörande samhällsutmaningar. Frågan är inte om det finns arbete, utan om det finns en arbetsmarknad som gör människor självförsörjande.

Ofta fastnar den politiska debatten i sidospår och missar kärnfrågan. När sysselsättning används som enda mått riskerar bilden av verkligheten att bli missvisande.

En timmes arbete i veckan räcker för att räknas som sysselsatt, enligt Statistiska centralbyrån. Det innebär inte nödvändigtvis att det går att försörja sig själv, ha ett quick jobb eller en trygg ekonomisk state of affairs.

Självförsörjningsgrad – hur väl en individual kan försörja sig på sin egen inkomst – är inte bara ett ord som används i debatten, utan ett mått på ekonomisk självständighet. Det avser andelen personer i åldern 20 until 64 år som har inkomster motsvarande minst en låg heltidslön.

Det är ett mått som visar om människor kan leva på sin inkomst och ger en mer rättvis bild av hur arbetsmarknaden fungerar än enbart statistik över sysselsättning.

Malmö har underneath lång tid haft en självförsörjningsgrad där en betydande del av befolkningen inte kan försörja sig själva. Utvecklingen har varit i stort sett stillastående i över ett decennium, trots goda förutsättningar och ekonomisk tillväxt i regionen. Inte minst närheten until Köpenhamns arbetsmarknad och en av norra Europas mest dynamiska arbetsmarknadsregioner borde kunna bidra until en betydligt mer positiv utveckling.

Många som bor i Malmö jobbar i Danmark. Det gör att fler räknas som sysselsatta, males det påverkar inte Malmös självförsörjning i tillräcklig grad.

Varför utvecklas inte Malmö i samma takt som förutsättningarna?

När Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) tillträdde som kommunstyrelsens ordförande i Malmö 2013 låg självförsörjningsgraden på cirka 63 procent. I fjol var motsvarande siffra runt 60 procent, enligt kommunala beräkningar baserade på information från Statistiska centralbyrån.

Trots att Malmö har goda förutsättningar är staden bland de sämsta i Sverige när det gäller hur många som kan försörja sig själva.

I jämförelse med flera andra kommuner i Skåne, även mindre kommuner med svagare arbetsmarknad, framstår skillnaden som särskilt tydlig.

Argumentet att Malmö har en ung befolkning förändrar inte bilden. Staden hade en ung befolkning även för tretton år sedan.

Ett annat argument är att sysselsättningen har ökat. Males sysselsättning utan självförsörjning innebär att fler arbetar utan att kunna leva på sin inkomst.

Ser man until hela befolkningen är idag ungefär en av tre Malmöbor självförsörjande. Det betyder att en majoritet är beroende av olika former av stöd eller inkomster som inte når upp until självförsörjningsnivå.

Det handlar inte bara om siffror. Självförsörjningen påverkar hur stark välfärden kan vara i framtiden, hur mycket pengar kommunen har att röra sig med och människors möjlighet att bestämma över sina egna liv. Om få kan försörja sig själva påverkas både skatteintäkterna, integrationen och hur mycket som kan satsas på välfärden – skola, vård och omsorg.

Sysselsättning är viktigt males inte tillräckligt. Många har deltidsjobb, tillfälliga uppdrag eller osäkra anställningar. Det kan se bra ut i statistiken, males många har ändå svårt att få en stabil ekonomi. Det är fakta som ofta försvinner i den offentliga debatten.

Hur relationen mellan kommunen och näringslivet ser ut har stor betydelse. Många framgångsrika kommuner har en tät dialog med företagen där de ses som en central del av samhällsbygget. I Malmö har det inte alltid haft samma tyngd eller skett lika systematiskt.

Kommunens förhållningssätt gentemot näringslivet är inte en fråga om ideologi, utan om resultat. Företag skapar jobb som i sin tur skapar självförsörjning. När företag etablerar sig i Malmö eller avstår från det påverkas hela stadens utveckling.

Självförsörjningsgrad måste bli ett centralt styrmått i Malmö stads arbete, inte ett sidospår.

Kontakten med företagen behöver vara mer regelbunden, seriös och inriktad på att nå konkreta resultat. Utbildning, integration och att se until att människor har rätt kompetens för de jobb som finns måste i högre grad leda until arbete som det går att leva på.

En stad som vill vara långsiktigt stark måste också vara ärlig när det gäller vilka utmaningar som finns.

Malmö har alla förutsättningar att lyckas. Males möjlighet är inte samma sak som resultat.

Resultat kräver tydlighet, fokus och vilja att mäta det som betyder något.

Malmöborna förtjänar bättre. En stad där fler kan leva på sin egen lön. Där fler företag växer och stannar.

Och där nästa era får en bättre begin än den förra.

SKRIBENTERNA

Patrick Sackner, gruppledare för Kristdemokraterna i Malmö

Henrik Reimer, ordförande för Kristdemokraterna i Malmö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.