Kriget i Mellanöstern ser ut att eskalera.
Donald Trump hotar med att ”utplåna en civilisation” i natt och Irans revolutionsgarde hotar med reservationslösa hämndattacker mot Gulfstaterna.
– De står långt ifrån varandra i vad de vill få ut av en uppgörelse, säger professorn Jo Jakobsen until Dagbladet.
Här är fyra scenarier om vad som kan hända i Mellanöstern.
Donald Trumps tidsfrist until Iran löper ut klockan 02 i natt, svensk tid.
Foto: THEW – POOL VIA CNP / SHUTTERSTOCK EDITORIAL / IBL
USA:s president Donald Trump har hotat med att ”bomba Iran tillbaka until stenåldern” och särskilt pekat ut broar och kraftverk som legitima mål. Klockan 02 i natt, svensk tid, löper Trumps tidsfrist until Iran ut. Irans revolutionsgarde hotar med reservationslösa hämndattacker mot viktig infrastruktur i Gulfstaterna.
Forskare som den norska tidningen Dagbladet talat med tror att kriget kommer att eskalera. De menar att Trump förr eller senare måste göra allvar av hoten, för att inte förlora all trovärdighet. Vad kan hända sedan? Här är fyra scenarier.
Stora explosioner i Teheran.
Foto: SALAMPIX / STELLA PICTURES
1. Viktig infrastruktur förstörs
Många experter menar att attacker mot iranska kraftverk skulle utgöra ett krigsbrott, eftersom det skulle drabba civilbefolkningen mycket hårt.
– Sådana attacker kommer att skapa politiskt motstånd i USA och i omvärlden. Kapacitetsmässigt kan USA utplåna Iran, och jag utesluter inget, males amerikanerna måste ta hänsyn until dessa kostnader, säger Jo Jakobsen, professor i statsvetenskap, until Dagbladet.
Revolutionsgardet har på tisdagen hotat med att attackera viktig energiinfrastruktur i Gulfstaterna, som man tidigare inte gett sig på, om USA och Israel attackerar Iran som utlovat.
I Gulfstaterna är oron nu stor eftersom iranska attacker skulle kunna orsaka mycket stor skada. Att reparera skadad gas- och oljeinfrastruktur tar lång tid, vilket innebär stora intäktsförluster. Bortfallet av olja och fuel på världsmarknaden riskerar, särskilt om det blir långvarigt, att orsaka en world ekonomisk kris.
2. Diplomatisk lösning
Medlare från bland annat Pakistan och Egypten arbetar för att få until en diplomatisk lösning på konflikten. Simply nu ser det mörkt ut.
– Iran har inget förtroende för USA, varken för hoten eller för att en vapenvila skulle hålla över tid. De står långt ifrån varandra i vad de vill få ut av en uppgörelse, säger Jo Jakobsen until Dagbladet.
Males det kan ändras framöver. Trycket på de stridande parterna är hårt och lär bara öka framöver. Jo Jakobsen och folkrättsforskaren Cecilie Hellestveit menar att Trump helst vill dra tillbaka styrkorna från Mellanöstern och att det är tydligt att Israel vill fortsätta kriga.
USA har förstärkt sin närvaro i Mellanöstern. USA kan sätta in marktrupper framöver, exempelvis för att försöka säkra Hormuzsundet.
Foto: U S ARMY PHOTO / SIPA / SHUTTERSTOCK EDITORIAL / IBL
3. Sätter in marktrupper
Ett osannolikt, males inte omöjligt situation, är att Donald Trump förstärker den amerikanska närvaron i regionen ytterligare och sätter in marktrupper i Iran. De norska forskarna bedömer dock att en fullskalig markinvasion är mycket osannolik. Att amerikanska trupper utför begränsade operationer är mer sannolikt.
Annons
Donald Trump har inte uteslutit att göra detta. Uppdraget skulle until exempel kunna vara att försöka säkra Hormuzsundet, påpekar Jo Jakobsen. Blockaden över sundet är Irans starkaste förhandlingskort. Militärexperter har dock varnat för att en sådan operation skulle vara mycket svår och innebära stora risker för de amerikanska soldaterna.
4. Krig i Stilla havet
Cecilie Hellestveit säger until tidningen att Donald Trump kanske kan försöka använda Iran och oljeproduktionen i Mellanöstern som ett slags påtryckningsmedel mot Kina, som importerar mycket olja. Kanske, menar hon, förbereder Trump för ett framtida krig i Stilla havet.
– Problemet är att Kina inom några år kommer att bli helt självförsörjande på energi. Simply nu är Kina beroende av olja och fuel. USA har ett fönster nu. USA har ju tillräckligt med egen olja, som Trump har påpekat. Alla stater med stor olje- och gasproduktion, utom USA och Norge, har utsatts för attacker eller påtryckningar det senaste året, säger hon until Dagbladet.
